Svärdet var ett svenskt örlogsfartyg och regalskepp som byggdes på Skeppsholmen i Stockholm under ledning av Jacob de Voss. Skeppet sjösattes 1662 och hon var en tvådäckare med ett fullt, längsgående övre väderdäck. Detta har framkommit av antalet 6-pundiga kanoner som ännu står uppställda alltsedan förlisningen 1676. Förmodligen fanns även en så kallad "Entry port" på endera sidan om övre batteridäck, vilket indikerats genom bildmaterial och samtida skildringar. Bestyckningen bestod 1675 av 86 kanoner och manskapet uppgick till 220 knektar, samt 400 sjömän.
| |||
 Oljemålning av Claus Møinichen som visar hur Kronan kantrar och exploderar och hur Svärdet omringas av de allierade amiralerna. | |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Typklass/Konstruktion | Regalskepp | ||
| Historik | |||
| Planerad | 1660-61 | ||
| Beställd | cirka 1660 | ||
| Byggnadsvarv | Skeppsholmen i Stockholm | ||
| Sjösatt | 1662 | ||
| I tjänst | 1663-1676 | ||
| Öde | Sjönk under slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676 | ||
| Tekniska data | |||
| Längd | 47,35 m; 49 m (1668) | ||
| Bredd | 12,5 m | ||
| Djupgående | 5,94 m | ||
| Deplacement | 1 700 ton | ||
| Besättning | 400 sjömän 220 soldater | ||
| Bestyckning | 12 x 36 punds kanoner 4 x 30 punds kanoner 14 x 24 punds kanoner 26 x 12 punds kanoner 24 x 8 punds kanoner 6 x 3 punds kanoner | ||
Fartyget redigera
Fartyget kan mycket väl ha byggts med en blandning av både holländsk och engelsk stil. Vraket antyder till exempel på att fartyget hade tre rader av berghult (gunwales) vid vattenlinjen under huvudbatteridäcket. Den så kallade lastporten eller "entry port" som omvittnas i samtida källor och målningar pekar även i den riktningen. Eftersom de Voss och inte Day varit huvudansvarig för byggnationen, kan man någorlunda säkert anta att skeppets huvudlinjer följde välbekanta holländska linjer, något som också vraket klart tycks indikera.
Thomas Day verkar inte ha uppskattat originalcerten, hävdande att skeppet skulle ha svårt att svara på roderutslag på grund av den breda aktern, vilket indikerar en traditionell holländsk så kallad kryssarakter. Day föreslog att smalna av aktern med ungefär sex fot; en åtgärd man inte med säkerhet vet om huruvida den genomfördes[källa behövs]. En intressant detalj är att samtida holländska stora skepp också tycks ha byggts med smalare akterskepp än vad som var vanligt förr. Till exempel Hollandia, Witte Oliphant och Gouden Leeuw antyder denna förändring om Willem van de Veldes tolkningar ska anses vara riktiga.
Flaggskepp redigera
.jpg)
Året 1675 blev Svärdet ett flaggskepp för greve Nils Brahe, befälhavare i Andra Eskadern, under riksamiralen Gustaf Otto Stenbocks misslyckade expedition att undsätta Gotland. 1676 var Svärdet amiralsskepp i Gula Eskadern med Claas Uggla som befälhavare. Fartygschef var major Anders Homman som tillika var Ugglas stabschef. Kapten Olof Nortman var skeppets navigatör. Vid inledningen av slaget vid Ölands södra udde 1 juni 1676, som utkämpades mot den förenade dansk-holländska flottan, kapsejsade och exploderade regalskeppet Kronan. I den förvirring som uppstod efter katastrofen miste de svenska krigsskeppen sina formeringar och Svärdet kom att omringas av fientliga fartyg. Bland dessa återfanns de båda amiralsskeppen som fördes av den holländske befälhavaren Cornelis Tromp respektive den danske Niels Juel.
Förlisningen redigera
Under en och en halv timme fick Svärdet utstå fientlig beskjutning. När skeppets stormast träffades och sköts av kapitulerade Uggla. Strax därpå råkade hon av misstag antändas av en passerande brännare. Sedan elden nått Svärdets krutdurk exploderade fartyget och omkring 600 man dog, däribland Claas Uggla.[1] Ett femtiotal överlevde. Svärdets sista strid blev senare uppmärksammad som en hjältelegend. Bland annat har Oscar II skrivit en dikt om denna.[2]
Den 15 november 2011 meddelades att Svärdet hade återfunnits öster om Öland.[3] Efter analys av timmer från det upphittade vraket bekräftades det att det var Svärdet som hittats.[4] Skeppet kommer inte kunna bärgas i sin helhet, däremot räknar marinarkeologer med att kunna ta upp många föremål från fyndplatsen. Dessutom ska projektet dokumenteras i en påkostad 3D-film, med beräknad premiär 2014.[5] Svärdets vrak är påfallande välbevarat men bär tydliga spår efter den våldsamma striden[6]. Film från vraket: [3]
Se även redigera
Referenser redigera
- ^ Unger, Gunnar (1909). Illustrerad svensk sjökrigshistoria: afsedd för undervisningen vid k. sjökrigsskolan. D. 1, Omfattande tiden intill 1680. Stockholm: Bonnier. sid. 286. Libris 648419. http://books.google.com/books?id=RchAAAAAIAAJ&pg=PA30&hl=sv&source=gbs_toc_r&cad=4#v=onepage&q&f=false
- ^ Unika vrak upptäckta, Södertörns högskola.[1][död länk]
- ^ Näslund, Nick (15 november 2011). ”Skeppet Svärdet hittat vid Öland”. P4 Kalmar. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=4803198. Läst 15 november 2011.
- ^ Anderberg, Magnus (1 december 2011). ”Svärdet bekräftas av två plankor”. Ölandsbladet. Arkiverad från originalet den 7 april 2014. https://web.archive.org/web/20140407114400/http://www.olandsbladet.se/index.php?placid=3&id=18251&PHPSESSID=lyfycteetkng. Läst 7 februari 2012.
- ^ Lundberg, Björn, red (2012). ”Regalskeppet Svärdet ska bli 3D-film”. Allt om Historia (2): sid. 6. ISSN 1653-3224.
- ^ Svärdet - ett spektakulärt vrak, SMM[2]
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Svärdet (1662).- Statens Maritima Museer, Sjöhistoriska, Svärdet [4]
- Svärdet byggdes efter ritningar av Thomas Day och sjösattes 1662 i Bodekull [5]
- Japetus öga, Regalskeppet Svärdet [6]
- Svärdet: marin slagfältsarkeologi [7]
- META historiearkeologisk tidskrift [8]
