Ranald Slidell Mackenzie, född 27 juli 1840 i Westchester County, New York, död 19 januari 1889 i Staten Island, var en amerikansk general som framför allt blivit känd för sina insatser i det amerikanska inbördeskriget och indiankrigen.

Ranald Slidell Mackenzie
Mackenzie som general under inbördeskriget.
Information
Född27 juli 1840
Westchester County, New York
Död19 januari 1889
New York, New York
I tjänst förFörenta Staterna
FörsvarsgrenFörenta Staternas armé
Tjänstetid1858-1884
GradKadett 1858
Underlöjtnant 1862
Löjtnant 1863
Kapten 1863
Konst. överste 1864
Konst. brigadgeneral 1864
Överste 1867
Brigadgeneral 1882
EnhetIngenjörskåren 1862
2nd Connecticut Artillery 1864
Generalitetet 1864
41st U.S. Infantry 1867
24th U.S. Infantry 1867
4th Cavalry 1870
Generalitetet 1882
BefälArtilleriregementschef 1864
Infanteribrigadchef 1864
Kavalleridivisionschef 1864
Infanteriregementschef 1867-1870
Kavalleriregementschef 1870-1882
Militärbefälhavare i Texas 1883
Slag/krig* Amerikanska inbördeskriget
* Indiankrigen
Utmärkelser* Löjtnant i armén 1862 för tapperhet och förtjänster under andra slaget vid Bull Run
* Kapten i armén för tapperhet och förtjänster under slaget vid Chancellorsville
* Major i armén 1863 för tapperhet och förtjänster under slaget vid Gettysburg
* Överstelöjtnant i armén 1864 för tapperhet och förtjänster under belägringen av Petersburg
*Överste i armén 1864 för tapperhet och förtjänster under slaget vid Cedar Creek
* Brigadgeneral i armen 1865 för tapperhet och förtjänster i fält under kriget
* Generalmajors n.h.o.v. 1865 för tapperhet och förtjänster under kriget
RelationerAlexander Slidell Mackenzie, far
John Slidell, farbror
ÖvrigtSårad sex gånger under inbördeskriget; en gång under indiankrigen.

Mackenzie förde befäl över bland annat 24:e infanteriregementet som bestod av afro-amerikanskt manskap (USA:s armé hade rassegrerade regementen fram t.o.m. andra världskriget) och han blev beryktad för sin brutalitet mot manskapet som gav honom öknamnet "Perpetual Punisher". Mackenzies mest berömda insats var hans anfall 1874 mot de av Quanah Parker ledda kwahadicomancherna i Palo Duro, en incident som bidrog till comanchernas slutliga kapitulation 1875.

Referenser redigera

  • Boatner, Mark M. III (1988), The Civil War Dictionary, New York, s. 499-500.
  • Heitman, Francis B. (1903), Historical Register and Dictionary of the United States Army, Washington, vol. 1, s. 672.
  • Sifakis, Stewart (1988), Who was who in the Union, New York, s. 257.