Ramón Serrano Súñer, född 12 september 1901 i Cartagena, död 1 september 2003 i Madrid, var en spansk jurist och fascistisk politiker. Han var Spaniens inrikesminister 1938–40 och utrikesminister 1940–42, under Francisco Franco. Súñer var svåger till Francos hustru Carmen Polo.

Ramón Serrano Súñer


Tid i befattningen
16 oktober 1940–3 september 1942
Premiärminister Francisco Franco
Företrädare Juan Luis Beigbeder
Efterträdare Francisco Gómez-Jordana Sousa

Tid i befattningen
31 januari 1938–16 oktober 1942
Premiärminister Francisco Franco
Företrädare Paulino Gómez Sáiz
Efterträdare Valentín Galarza Morante

Född 12 september 1901
Cartagena, Spanien
Död 1 september 2003 (101 år)
Madrid, Spanien
Nationalitet Spanien Spanien
Politiskt parti Falangistpartiet
Yrke Jurist

Biografi redigera

Mellan 1933 och 1936 var Súñer ledamot i Cortes Generales, det spanska parlamentet, för högerpartiet CEDA. Vid spanska inbördeskrigets utbrott 1936 fängslades han i Madrid, som då styrdes av republikanerna. Året därpå lyckades han fly fängelset, och anslöt sig till nationalisterna under Francisco Franco. År 1938 utsågs Súñer till inrikesminister i Francos regering. På denna post fick han uppdraget att utveckla statsapparaten och konsolidera Falangistpartiets makt omedelbart efter inbördeskriget.[1]

Súñer beundrade tidigt den tyska nazismen och Hitler, och efter andra världskrigets utbrott 1939 verkade han för att Spanien skulle ansluta sig till axelmakterna. I synnerhet efter slaget om Frankrike fick hans hållning även gehör hos Franco, som i oktober 1940 utsåg Súñer till utrikesminister. Då Spanien ställde en rad villkor för att gå in i kriget på Nazitysklands sida – bland annat rörande ekonomiskt och militärt stöd, samt krav om att få en rad ockuperade territorier överförda till Spanien (däribland Gibraltar efter ett framtida brittiskt nederlag, samt Marocko och Algeriet) – skedde detta emellertid aldrig.[1] Det var på Súñers initiativ som den så kallade "blå divisionen", en enhet bestående av spanska frivilliga som stred tillsammans med Nazityskland mot Sovjetunionen under operation Barbarossa, bildades 1941.[2]

Efter att motsättningarna mellan falangister och carlister tilltagit inom Francos regim åsidosattes Súñer från sin post som utrikesminister 1942, och verkade därefter som jurist i Madrid.[1] År 1961 var han delaktig i att ge logistiskt stöd till den franska underjordiska militärorganisationen OAS och dess ledare, general Raoul Salan, då dessa planerade en statskupp mot Frankrikes president de Gaulle.[3]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] ”Ramón Serrano Súñer”. Real Academia de la Historia. https://dbe.rah.es/biografias/8171/ramon-serrano-suner. Läst 25 april 2023. 
  2. ^ Älmeberg, Roger (2012). Franco: diktator på livstid. Stockholm: Norstedts. sid. 267. ISBN 9789113029955 
  3. ^ Karima Aït Yahia (27 juni 2013). ”España y el golpe de estado contra De Gaulle”. Cahiers de civilisation espagnole contemporaine (10). doi:10.4000/ccec.4412. ISSN 1957-7761. https://journals.openedition.org/ccec/4412. Läst 25 april 2023. 

Externa länkar redigera