Rödstjärtad ökenlärka

asiatisk fågelart

Rödstjärtad ökenlärka[2] (Ammomanes phoenicura) är en fågel i familjen lärkor inom ordningen tättingar som huvudsakligen förekommer i Indien.[3]

Rödstjärtad ökenlärka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljLärkor
Alaudidae
SläkteAmmomanes
ArtRödstjärtad ökenlärka
A. phoenicura
Vetenskapligt namn
§ Ammomanes phoenicura
Auktor(Franklin, 1831)

Utseende och läten redigera

Rödstjärtad ökenlärka är en rätt robust och mörk lärka med kraftig näbb och få särdrag. Ovansidan är sotfärgad gråbrun, undersidan rostorange. Den är tydligt streckad på strupe och bröst. Även övre stjärttäckarna och stjärten är rostorange, med ett mörkare ändband. Sången som levereras från marken, en låg sittplats eller i sångflykt består av två till tre enkla toner, en i taget.[4][5]

 
Rödstjärtad ökenlärka fotograferad i den indiska delstaten Maharashtra.

Utbredning och systematik redigera

Rödstjärtad ökenlärka förekommer i nordöstra Pakistan och större delen av Indien. Den delas in i två underarter med följande utbredning:[6]

  • Ammomanes phoenicura phoenicura – nordöstra Pakistan och centrala Indien
  • Ammomanes phoenicura testacea – södra Indien

Fågeln har tidigare behandlats som samma art som sandökenlärkan (Ammomanes cinctura), men liknar mer stenökenlärkan (Ammomanes deserti) i morfologi, levnadsmiljö och läten och står troligen närmare denna.[5] Genetiska studier från 2023 bekräftar detta.[7]

Levnadssätt redigera

Rödstjärtad ökenlärka påträffas i torrt och öppet landskap med sparsam växtlighet. Den födosöker på marken efter frön, säd och ryggradslösa djur som skalbaggar. Fågeln häckar mellan februari och maj, huvudsakligen i mars och april. Arten är mestadels stannfågel men något nomadisk utanför häckningstid.[5]

 
Den rödstjärtade ökenlärkans ägg.

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stabil population.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som lokalt vanlig i norra Indien.[8]

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Ammomanes phoenicura Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ [a b c] Alström, P. (2019). Rufous-tailed Lark (Ammomanes phoenicura). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/57647 25 januari 2019).
  6. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  7. ^ Alström, P., Mohammadi, Z., Enbody, E. D., Irestedt, M., Engelbrecht, D., Crochet, P.-A., Guillaumet, A., Rancilhac, L., Tieleman, B. I., Olsson, U., Donald, P. F., and Stervander, M. (2023). Systematics of the avian family Alaudidae using multilocus and genomic data. Avian Research 14:100095. https://doi.org/10.1016/j.avrs.2023.100095
  8. ^ Grimmett, R.; Inskipp, C.; Inskipp, T. 1998. Birds of the Indian Subcontinent. Christopher Helm, London.

Externa länkar redigera