Rostpannad eremomela
Rostpannad eremomela[2] (Eremomela turneri) är en fågel i familjen cistikolor inom ordningen tättingar.[3][4]
| Rostpannad eremomela Status i världen: Nära hotad[1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Cistikolor Cisticolidae |
| Släkte | Eremomelor Eremomela |
| Art | Rostpannad eremomela E. turneri |
| Vetenskapligt namn | |
| § Eremomela turneri | |
| Auktor | van Someren, 1920 |
| Synonymer | |
| Rödpannad eremomela | |
Utseende och läten redigera
Rostpannad eremomela är en mycket liten sångare med en kroppslängd på endast 8–9 cm. Ovansidan är grå med rostfärgad panna, medan undersidan är vit med svart bröstband och grå flanker. Ungfågeln är olivbrun ovan med ljusare undersida och antydan till bröstband. Rostkronad eremomela har längre vingar, rostrött även på hjässan och kraftigare ben och fötter. Lätet är ett ljust "titititit" följt av "si si chik chik".[1]
Utbredning och systematik redigera
Rostpannad eremomela delas in i två underarter med följande utbredning:[3]
- Eremomela turneri kalindei – förekommer i öst-centrala Kongo-Kinshasa och sydvästligaste Uganda (Nyondo Forest)
- Eremomela turneri turneri – förekommer i västra Kenya (bergen Mount Elgon, Kakamega Forest och södra Nandi Hills)
Familjetillhörighet redigera
Cistikolorna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[5] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Cisticolidae.
Status redigera
Rostpannad eremomela har ett litet och fragmenterat utbredningsområde. Den tros också minska i antal till följd av habitatförlust och degradering. Fram tills nyligen listade IUCN den som starkt hotad, men har efter nya beräkningar nedgraderats till den lägre hotgraden nära hotad. Världspopulationen uppskattas till mellan 13 000 och 43 000 vuxna individer.[1]
Namn redigera
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Henry John Allen Turner (1876-1953), brittisk bosättare i Kenya 1909-1953 tillika taxidermist.[6] Släktesnamnet Eremomela som också återspeglas i fåglarnas trivialnamn betyder "ökensång", efter grekiska eremos för "öken" och melos, "sång" eller "melodi".[7]
Noter redigera
- ^ [a b c] Birdlife International 2019 Eremomela turneri . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2019.3. Läst 11 december 2019.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v12.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.2.
- ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
- ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4
Externa länkar redigera
Wikispecies har information om Eremomela turneri.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.