Kastanjekronad timalia[2] (Timalia pileata) är en vida spridd asiatisk fågel i familjen timalior inom ordningen tättingar.[3]
| Kastanjekronad timalia Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Timalior Timaliidae |
| Släkte | Timalia |
| Art | Kastanjekronad timalia T. pileata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Timalia pileata | |
| Auktor | Horsfield, 1821 |
| Synonymer | |
| Rödkronad timalia | |
Utseende redigera
Kastanjekronad timalia är en medelstor (15,5-17 cm) timalia med rätt lång, kilformad stjärt och en tjock, svart näbb.[4] Fjäderdräkten är ostreckat brun med karakteristisk huvudteckning: kastanjefärgad hjässa och svart ögonmask som kontrasterar mot vit panna och vitt ögonbrynsstreck.[5]
Utbredning och systematik redigera
Kastanjekronad timalia placeras som enda art i släktet Timalia. Den delas in i sex underarter med följande utbredning:[3]
- Timalia pileata bengalensis – lägre berg i Himalaya (Nepal Assam och nordvästra Myanmar)
- Timalia pileata smithi – norra Myanmar till södra Kina, norra Thailand och norra Indokina
- Timalia pileata intermedia – centrala och södra Myanmar till sydvästra Thailand
- Timalia pileata patriciae – västra delen av centrala slätterna i Thailand
- Timalia pileata dictator – östra och sydöstra Thailand till södra Indokina
- Timalia pileata pileata – Java
Släktskap redigera
Fågeln är närmast släkt med de båda indiska arterna rostbukstimalia (Dumetia hyperythra) och svarthuvad timalia (Rhopocichla atriceps). Tillsammans utgör de en systergrupp till resten av arterna i familjen timalior.[6]
Levnadssätt redigera
Arten påträffas i högt gräs, vassruggar och buskmarker. Den lever av fjärilslarver, skalbaggar och andra insekter. Fågeln häckar mellan februari och oktober i Indien och mellan april och september i Sydostasien. Den lägger troligen flera kullar.[5][4]
Status och hot redigera
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse och fragmentering, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt vanlig till ovanlig.[7]
Noter redigera
- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Timalia pileata Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ [a b] Collar, N. & Robson, C. (2018). Chestnut-capped Babbler (Timalia pileata). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59488 4 november 2018).
- ^ [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
- ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2018), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. (forthcoming).
- ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
Externa länkar redigera
Wikispecies har information om Timalia pileata.
Wikimedia Commons har media som rör kastanjekronad timalia.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
