Pteronotus davyi[2][3] är en fladdermusart som beskrevs av Gray 1838. Pteronotus davyi ingår i släktet Pteronotus och familjen bladhakor.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Pteronotus davyi
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljBladhakor
Mormoopidae
SläktePteronotus
ArtPteronotus davyi
Vetenskapligt namn
§ Pteronotus davyi
AuktorGray, 1838
Utbredning
Hitta fler artiklar om djur med

Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan tre underarter.[2]

Med en genomsnittlig kroppslängd (huvud och bål) av 56,4 mm (hanar) respektive 57,9 mm (honor) och en vikt av cirka 9,3 g (hanar) respektive 9,6 g (honor) är Pteronotus davyi den minsta arten i släktet. Den har mörkbrun päls på ryggen och något ljusare päls på framsidan.[6] Liksom hos andra arter av samma släkte är vingarna sammanlänkade på ryggen och därför ser fladdermusens ovansida naken ut. Kring munnen har arten flera styva hår. De breda läpparna kan formas till en tratt.[7]

Denna fladdermus förekommer i Central- och Sydamerika från Mexiko, inklusive Baja California, till Amazonflodens delta. En avskild population finns i norra Peru. Arten föredrar torra habitat som torra skogar men den hittas även i fuktiga landskap.[1]

Individerna vilar i grottor och bildar ofta blandade kolonier med andra fladdermöss. De jagar skalbaggar, nattfjärilar och andra insekter och flyger därför ofta över öppna områden.[1] Arten är främst aktiv under timmarna närmast efter solnedgången samt före soluppgången. När den flyger når den vanligen hastigheter mellan 11 och 17 km/h. Pteronotus davyi jagar med hjälp av ekolokaliseringen. Fladdermusen faller vid viloplatsen själv offer för olika landlevande rovdjur och under flyget dödas den ibland av tornugglor. En mindre individ föll i en grotta i Venezuela offer för den stora enkelfotingen Scolopendra gigantea.[7]

Hos honor förekommer bara en parningstid per år och per kull föds en unge. Dräktigheten varar cirka 60 dagar och ungen föds i början av regntiden.[7]

Källor redigera

  1. ^ [a b c d] Solari, S. & Davalos, L. 2018 Pteronotus davyi . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 15 oktober 2022.
  2. ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Pteronotus davyi
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (12 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/pteronotus+davyi/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ Eisenberg & Redford (2000) Pteronotus davyi, Mammals of the Neotropics, sid. 134
  7. ^ [a b c] Kendra Phelps (12 april 2008). ”Davy's naked-backed bat” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Pteronotus_davyi/. Läst 5 februari 2017. 

Externa länkar redigera