Psykedeliska svampar
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2010-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Psykedeliska svampar, eller magiska svampar, är psykoaktiva svampar som innehåller psykadelia, till exempel psilocybin, som kan ge en psykedelisk effekt om de konsumeras.[1] Oftast avses svamparter inom släktena Copelandia, Gymnopilus, Inocybe, Panaeolus (brokskivlingar), Pholiotina, Pluteus, och Psilocybe (slätskivlingar), men även arter inom Amanita (flugsvampar) kan räknas in bland de ”magiska svamparna”.
Psykedeliska svampar har använts av urinvånare världen över för religiösa ritualer, spådom och andliga upplevelser[2] och blev allmänt kända när deras bruk i Mexico beskrivs i en fotodokumentär i Life Magazine år 1957.[3]
Enligt en studie från Johns Hopkins i New York kan terapi assisterad av psilocybin hjälpa mot svår depression.[4]
Psykedeliska svampar i Sverige redigera
I Sverige är de mest använda svamparna toppslätskivling (Psilocybe semilanceata) och ringslätskivling (Psilocybe cubensis).
Svampar med psilocybin eller psilocin är narkotikaklassade i Sverige och ingår i förteckning I. Mer specifikt gäller klassningen "svampar som innehåller ämnena psilocybin eller psilocin, om svamparna är framodlade eller om de har torkats eller på annat sätt beretts". Dessa svampar finns för närvarande inte upptagna som sådana i förteckningarna i internationella narkotikakonventioner, men de aktiva substanserna psilocybin och psilocin ingår i förteckning P I i 1971 års psykotropkonvention.[5] I en undersökning från 2013 konstaterar forskare att det inte verkar finnas något direkt samband mellan intag av psykedeliska svampar och psykisk sjukdom.[6][7]
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ ”Psilocybin (Magic Mushrooms) Uses, Effects & Hazards” (på engelska). Drugs.com. https://www.drugs.com/illicit/psilocybin.html. Läst 12 december 2022.
- ^ Guzmán, Gastón (2008-11-01). ”Hallucinogenic Mushrooms in Mexico: An Overview” (på engelska). Economic Botany 62 (3): sid. 404–412. doi:. ISSN 1874-9364. https://doi.org/10.1007/s12231-008-9033-8. Läst 12 december 2022.
- ^ ”MAPS - Psychedelic Bibliography”. bibliography.maps.org. https://bibliography.maps.org/bibliography/default/resource/15048. Läst 12 december 2022.
- ^ ”Psychedelic Treatment with Psilocybin Relieves Major Depression, Study Shows” (på engelska). Johns Hopkins Medicine Newsroom. 4 november 2020. https://www.hopkinsmedicine.org/news/newsroom/news-releases/psychedelic-treatment-with-psilocybin-relieves-major-depression-study-shows. Läst 12 december 2022.
- ^ ”Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om förteckningar över narkotika, konsoliderad version t.o.m. LVFS 2010:1”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120629234352/http://www.lakemedelsverket.se/upload/lvfs/konsoliderade/LVFS_1997_12_konsoliderad_tom_2010_1.pdf. Läst 16 augusti 2010.
- ^ Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet 19 augusti 2013: LSD and other psychedelics not linked with mental health problems Arkiverad 27 oktober 2017 hämtat från the Wayback Machine., läst 18 augusti 2014
- ^ PLOS One 19 augusti 2013: Psychedelics and Mental Health: A Population Study, läst 18 augusti 2014
Litteraturlista redigera
- Högberg, O. (2003). Flugsvampen och människan (in Swedish). ISBN 978-91-7203-555-3.
- Letcher, A. (2006). Shroom: A Cultural History of the Magic Mushroom. London: Faber and Faber. ISBN 978-0-571-22770-9.
- Stamets, P. (1996). Psilocybin Mushrooms of the World. Berkeley: Ten Speed Press. ISBN 978-0-9610798-0-2.