Psicos (C6H12O6), även känd som allulos, är en lågkaloriepimer av monosackariden fruktos med sex kolatomer i en kedja. Den används av några stora kommersiella livsmedels- och dryckestillverkare som ett lågkalorisötningsmedel.[2] Allulos, som först identifierades i vete på 1940-talet, finns naturligt i små mängder i vissa livsmedel.

Psicos
Strukturformel
Systematiskt namn(3R,4R,5R)-1,3,4,5,6-Pentahydroxyhexan-2-on
Övriga namnD-allulose; D-Psicose; D-Ribo-2-hexulos; Pseudofruktos
Kemisk formelC6H12O6
Molmassa180,156 g/mol
CAS-nummer551-68-8
SMILESO=C([C@H](O)[C@H](O)[C@H](O)CO)CO
Egenskaper
Smältpunkt58[1] °C
Kokpunkt46 – 50 °C
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

U.S. Food and Drug Administration (FDA) har accepterat en framställning om Allmänt erkänd som säker (GRAS) för allulos som sockerersättning i olika specificerade livsmedelskategorier.[3][4] Eftersom det absorberas och metaboliseras annorlunda än andra sockerarter, har FDA undantagit allulos från förteckningen över totala och tillsatta sockerarter på närings- och kosttillskottsfaktaetiketterna, men kräver märkning av 0,4 kcal/g som kolhydrat.[5] Allulos är inte godkänt för användning i Europeiska unionen.

Biokemi redigera

Sötheten hos allulos uppskattas vara 70 procent av sötheten hos sackaros.[6][7] Det har viss kylkänsla men ingen bitterhet.[2] Dess smak sägs vara sockerlik i motsats till vissa andra sötningsmedel som högintensiva aspartam och sackarin.[2] Kalorivärdet för allulos hos människa är 0,2 – 0,4 kcal/g jämfört med ca 4 kcal/g för typiska kolhydrater.[7][8] I likhet med sockeralkoholen erytritol metaboliseras allulos minimalt och utsöndras i stort sett oförändrat.[7] Det Glykemiska indexet för allulos är mycket lågt eller försumbart.[2][7]

Allulos är en svag hämmare av enzymerna α-glukosidas, α-amylas, maltas och sukras.[2] På grund av detta kan det hämma metabolismen av stärkelse och disackarider till monosackarider i magtarmkanalen.[2] Dessutom hämmar allulos absorptionen av glukos via transportörer i tarmarna.[2] Av dessa skäl har allulos potentiell antihyperglykemiskeffekter och har visat sig minska postprandial hyperglykemi hos människor.[2][8] Genom modulering av lipogena enzymer i levern kan allulos också ha antihyperlipidemiska effekter.[2][8]

På grund av dess effekt att orsaka ofullständig absorption av kolhydrater från magtarmkanalen, och efterföljande jäsning av dessa kolhydrater av tarmbakterier, kan allulos resultera i obehagliga symtom som flatulens, bukbesvär och diarré.[2] Den maximala ickeeffektdosen av allulos för att orsaka diarré hos människor har visat sig vara 0,55 g/kg kroppsvikt.[2] Detta är högre än för de flesta sockeralkoholer (0,17–0,42 g/kg), men är mindre än för erytritol (0,66–1,0+ g/kg).[9][10][11]

Studier har visat att den kommersiella produkten inte absorberas i människokroppen som vanliga sockerarter och inte höjer insulinnivåerna, men fler tester kan behövas för att utvärdera eventuella andra potentiella biverkningar.[12]

Kemi redigera

 
Haworth-projektion avPsicos

Allulos är en monosackarid och en ketohexos.[2][13] Den är en C3-epimer av fruktos.[2] Föreningen finns naturligt I spårmängd i vete, russin, sirap och melass.[2][13][14]

Allulos har liknande egenskaper som vanligt socker såsom svällning, munkänsla, bryningskapacitet och fryspunkt.[14] Detta gör det gynnsamt för användning som sockerersättning i livsmedelsprodukter, inklusive glass.[14]

Historik redigera

Allulos upptäcktes först på 1940-talet.[14] Den första massproduktionsmetoden för allulos etablerades när Ken Izumori vid Kagawa universitet i Japan upptäckte nyckelenzymet, -tagatos 3-epimeras, för att omvandla fruktos till allulos 1994.[15][16] Denna metod av produktionen har ett högt utbyte, men tyngs av en mycket hög produktionskostnad.

Framställning redigera

År 2018 producerades mest kommersiellt tillgänglig allulos av majs.[17] Allulos framställs också av betsocker.[18]

Användning redigera

Kommersiella tillverkare och livsmedelslaboratorier undersöker egenskaperna hos allulos som kan skilja den från sackaros och fruktossötningsmedel, inklusive en förmåga att inducera den högskummande egenskapen hos äggviteprotein och produktionen av antioxidantämnen som produceras genom Maillardreaktionen.[19]

Kommersiell användning av allulos är främst som lågkalorisötningsmedel i drycker, yoghurt, glass, bakverk och andra typiskt kaloririka objekt. Londonbaserade Tate & Lyle släppte sin egenutvecklade variant av allulos, känd som Dolcia Prima allulos,[20] och USA-baserade Anderson Global Group släppte sin egen patenterade variant på den nordamerikanska marknaden 2015.[21][22] Det första stora livsmedelsföretaget att använda allulos som sötningsmedel var Quest Näring i några av deras proteinbarprodukter.[14]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Psicose, 28 november 2022.

Noter redigera

  1. ^ CRC Handbook of Data on Organic Compounds (3rd). CRC Press. 30 Dec 1993. Sid. 4596. 
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Hossain, Akram; Yamaguchi, Fuminori; Matsuo, Tatsuhiro; Tsukamoto, Ikuko; Toyoda, Yukiyasu; Ogawa, Masahiro; Nagata, Yasuo; Tokuda, Masaaki (November 2015). ”Rare sugar d-allulose: Potential role and therapeutic monitoring in maintaining obesity and type 2 diabetes mellitus”. Pharmacology & Therapeutics 155: sid. 49–59. doi:10.1016/j.pharmthera.2015.08.004. PMID 26297965. 
  3. ^ ”GRN No. 400”. fda.gov. FDA. https://www.accessdata.fda.gov/scripts/fdcc/index.cfm?set=GRASNotices&id=400. 
  4. ^ ”GRN No. 498”. FDA. https://www.accessdata.fda.gov/scripts/fdcc/?set=GRASNotices&id=498. Läst 19 december 2019. 
  5. ^ ”The Declaration of Allulose and Calories From Allulose on Nutrition and Supplement Facts Labels; Availability”. Federal Register. 2020-10-19. https://www.federalregister.gov/documents/2020/10/19/2020-22901/the-declaration-of-allulose-and-calories-from-allulose-on-nutrition-and-supplement-facts-labels. 
  6. ^ Chung, Min-Yu; Oh, Deok-Kun; Lee, Ki Won (February 2012). ”Hypoglycemic Health Benefits of d -Psicose”. Journal of Agricultural and Food Chemistry 60 (4): sid. 863–869. doi:10.1021/jf204050w. PMID 22224918. 
  7. ^ [a b c d] Karl F. Tiefenbacher (16 May 2017). The Technology of Wafers and Waffles I: Operational Aspects. Elsevier Science. Sid. 182–. ISBN 978-0-12-811452-0. https://books.google.com/books?id=jysUDgAAQBAJ&pg=PA182. 
  8. ^ [a b c] Lê, Kim-Anne; Robin, Frédéric; Roger, Olivier (July 2016). ”Sugar replacers: from technological challenges to consequences on health”. Current Opinion in Clinical Nutrition & Metabolic Care 19 (4): sid. 310–315. doi:10.1097/MCO.0000000000000288. PMID 27168355. 
  9. ^ Mäkinen, Kauko K. (2016). ”Gastrointestinal Disturbances Associated with the Consumption of Sugar Alcohols with Special Consideration of Xylitol: Scientific Review and Instructions for Dentists and Other Health-Care Professionals”. International Journal of Dentistry 2016: sid. 1–16. doi:10.1155/2016/5967907. PMID 27840639. 
  10. ^ Kay O'Donnell; Malcolm Kearsley (13 July 2012). Sweeteners and Sugar Alternatives in Food Technology. John Wiley & Sons. Sid. 322–. ISBN 978-1-118-37397-2. https://books.google.com/books?id=3Mnwdwx2xDgC&pg=PT322. 
  11. ^ Kathleen A. Meister; Marjorie E. Doyle (2009). Obesity and Food Technology. Am Cncl on Science, Health. Sid. 14–. GGKEY:2Q64ACGKWRT. https://books.google.com/books?id=8zdeA2QZjJQC&pg=PA14. 
  12. ^ Elejalde-Ruiz, Alexia (22 augusti 2019). ”A natural sweetener with a tenth of sugar's calories. Allulose, developed in Hoffman Estates, could be 'breakthrough ingredient.'”. Chicago Tribune. https://www.chicagotribune.com/business/ct-biz-allulose-sugar-substitute-20190822-ayfcmkmol5a33jziuoguubrt7i-story.html. Läst 25 augusti 2019. 
  13. ^ [a b] Mu, Wanmeng; Zhang, Wenli; Feng, Yinghui; Jiang, Bo; Zhou, Leon (June 2012). ”Recent advances on applications and biotechnological production of d-psicose”. Applied Microbiology and Biotechnology 94 (6): sid. 1461–1467. doi:10.1007/s00253-012-4093-1. PMID 22569636. 
  14. ^ [a b c d e] ”A natural sweetener with a tenth of sugar's calories. Allulose, developed in Hoffman Estates, could be 'breakthrough ingredient.'”. A natural sweetener with a tenth of sugar's calories. Allulose, developed in Hoffman Estates, could be 'breakthrough ingredient.'. https://www.chicagotribune.com/business/ct-biz-allulose-sugar-substitute-20190822-ayfcmkmol5a33jziuoguubrt7i-story.html. 
  15. ^ Itoh, Hiromichi; Okaya, Hiroaki; Khan, Anisur Rahman; Tajima, Shigeyuki; Hayakawa, Shigeru; Izumori, Ken (1994). ”Purification and characterization of D-tagatose 3-epimerase from Pseudomonas sp. ST-24”. Biosci Biotechnol Biochem 58 (12): sid. 2168–2171. doi:10.1271/bbb.58.2168. 
  16. ^ Itoh, Hiromichi; Sato, Tomoko; Izumori, Ken (January 1995). ”Preparation of d-psicose from d-fructose by immobilized d-tagatose 3-epimerase”. Journal of Fermentation and Bioengineering 80 (1): sid. 101–103. doi:10.1016/0922-338X(95)98186-O. 
  17. ^ A new way to make allulose may not sweeten the sugar's appeal
  18. ^ ”Allulose”. Allulose. https://www.savanna-ingredients.com/en/food/allulose/. 
  19. ^ Daniells, Stephan (9 juni 2008). ”Rare sugar may replace sucrose for bakery and beyond”. Food Navigator. http://www.foodnavigator.com/Science/Rare-sugar-may-replace-sucrose-for-bakery-and-beyond. Läst 12 juli 2015. 
  20. ^ Watson, Elaine (25 Feb 2015). ”Tate & Lyle unveils Dolcia Prima allulose low-calorie-sugar: 'We believe this will change the food and beverage landscape forever'”. foodnavigator-usa.com. William Reed Business Media SAS. http://www.foodnavigator-usa.com/Suppliers2/Tate-Lyle-unveils-Dolcia-Prima-allulose-low-calorie-sugar. 
  21. ^ Gelski, Jeff (30 juni 2015). ”New low-calorie sweetener to launch at I.F.T.”. Food Business News. http://www.foodbusinessnews.net/articles/news_home/Supplier-Innovations/2015/06/New_lowcalorie_sweetener_to_la.aspx?ID={C0B602CE-EFF5-4686-81B7-B8382DFF113F}. Läst 12 juli 2015. 
  22. ^ ”AllSweet”. AllSweet. Anderson Global Group. http://www.andersonglobalgroup.com/products/allsweet.php. 

Externa länkar redigera