Prosper Duvergier de Hauranne

fransk politiker och författare

Prosper Duvergier de Hauranne, född 3 augusti 1798, död 20 maj 1881, var en fransk politiker och författare. Han var son till Jean-Marie Duvergier de Hauranne och far till Ernest Duvergier de Hauranne.

Prosper Duvergier de Hauranne
Född3 augusti 1798[1][2]
Rouen, Frankrike
Död19 maj 1881[1][2] (82 år)
Herry, Frankrike
BegravdHerry[3]
Medborgare iFrankrike
SysselsättningPolitiker, författare[4], journalist, dramatiker
Befattning
Mayor of Herry
Député du Cher (1831–1851)
Conseiller général du Cher (1848–1852)
Stol nummer 24 i Franska akademien (1870–1881)[5]
MakaCamille-Cécile Micoud d'Umons
BarnVictorine Duvergier de Hauranne (f. 1828)
Ernest Duvergier de Hauranne (f. 1843)
FöräldrarJean-Marie Duvergier de Hauranne
Redigera Wikidata

Duvergier de Hauranne började sin bana som medarbetare till François Guizot i Le Globe samt blev konservativ deputerad 1831. Han övergick efter 1837 till vänsteroppositionen och utgav 1838 Des principes du gouvernement représentatif, blev vän till Adolphe Thiers och anhängare samt bidrog 1839 verksam till Louis Mathieu Molés fall. 1847 offentliggjorde Duvergier de Hauranne De la réforme parlementaire et de la réforme électorale. Som skribent och talare var han under Ludvig Filip I:s senare regeringsår en farlig motståndare till kungen och Guizots politik. År 1848 blev han medlem av konstituerande församlingen, 1850 av lagstiftande församlingen. Efter Napoleon III:s statskupp 2 december levde han efter en kort tids fängelse och landsförvisning som privatperson och utgav Historie du gouvernement parlementaire en France, 1814-1848 (10 band, 1857-71). Duvergier de Hauranne blev ledamot av Franska Akademien 1870.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, Prosper, Léon Duvergier De Hauranne, 9692, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Alexis Brézet (red.), Le Figaro, Société du Figaro, 27 maj 1881, s. 3, läs online .[källa från Wikidata]
  4. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Franska akademien, läs online, läst: 8 juni 2022.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera