Projekt 266M Akvamarin

	Projekt 266M Akvamarin
	Minsveparen Ivan Golubets i Sevastopol, augusti 2005.
Allmänt
Typ	Minsvepare
Före	Projekt 266 Rubin
Efter	Projekt 1266
Fartyg tillhörande klassen	60
Tekniska data
Deplacement	800 – 850 ton
Längd	61 meter
Bredd	10,2 meter
Djupgående	3,0 meter
Framdrift
Huvudmaskin	2 × M-503 dieselmotorer på 2500 hk vardera
Maskinstyrka	5000 hk
Hjälpmaskin	2 × DGRA-200 dieselgeneratorer på 200 kW vardera
Prestanda
Maxfart	16,5 knop
Räckvidd	1500 NM vid 12 knop
Aktionstid	10 dygn
Lastförmåga
Besättning	68 man
Beväpning
Luftvärnsartilleri	2×2 2M3M 25 mm automatkanoner; 2×2 30 mm AK-230M (Projekt 266M); 2×2 30 mm AK-306 (Projekt 266ME)
Ubåtsjaktvapen	2 × RBU-1200; 32 × BB-1 sjunkbomber
Minor	upp til 10 minor i stället för sjunkbomber
Robotar	4 × Strela-3 eller Igla
Sensorer	Radar: MR-302 Rubka ytspaningsradar; MR-104 Rys eldledningsradar; Sonar: MG-69 Lan eller MG-79 Mezen minjaktsonar
Motmedel	Minsvep:; GKT-2 kontaktsvep; TEM-3 magnetsvep; AT-2 akustiskt svep; ROV: Majevka-E

Projekt 266M Akvamarin (ryska: Аквамарин (akvamarin), NATO-rapporteringsnamn Natja-klass) är en klass sjögående minsvepare byggda under 1970- och 1980-talen för att ersätta de äldre minsveparna i klassen Projekt 266 Rubin.

Varianter redigera

Projekt 266M redigera

Sovjetiska flottans version med radarriktade AK-230 luftvärnspjäser. 31 fartyg byggda under 1970-talet. Miner byggdes om 1981 med längre överbyggnad och blev samtidigt av med sina ubåtsjaktvapen och 25 mm luftvärnskanonerna. Torpedist blev 1990 av med samtliga vapen och klassades om till övningsfartyg.

Projekt 266MUE redigera

Fartyget Dmitrij Lysov (tidigare Projekt 266M) byggdes 1980 om för att efterlikna fartygen i Projekt 266ME och användes för att utbilda utländska besättningar.

Projekt 266ME redigera

Exportvariant utan eldledningsradar. Dessa fartyg har AK-306 luftvärnspjäser och det optiska eldledningssystemet Kolonka. 25 fartyg byggda för Indien (Pondicherry-klass), Libyen, Vietnam, Etiopien och Jemen.

Projekt 266MES redigera

Ett obeväpnat sjömätningsfartyg byggt för Syrien.

Projekt 02666 redigera

Ett fartyg, Strelok, byggt som övningsfartyg för sovjetiska flottan.

Projekt 02668 redigera

Två fartyg, Vice-admiral Zacharin och Admiral Zjukov, färdigställda först 2006 respektive 2009 är dessa fartyg betydligt nyare än övriga fartyg i klassen. Dessa fartyg liknar Miner i att de har längre överbyggnad och saknar ubåtsjaktvapen och 25 mm luftvärnskanoner (de har 14,5 mm tunga kulsprutor i stället). De har också dubbelt så lång räckvidd (3000 sjömil), lägre aktionstid (15 dygn) och modernare sveputrustning.

Användare redigera

Rysslands flotta – Tio fartyg fortfarande i tjänst. Sex i östersjöflottan, två i norra flottan och två i stillahavsflottan.^[1]
Indiens flotta – Tolv fartyg av typen Projekt 266ME (Pondicherry-klass). Fyra kvar i aktiv tjänst.
Libyska flottan – Åtta fartyg av typen Projekt 266ME levererade 1981–1986.
Syriska flottan – Ett obeväpnat sjömätningsfartyg (Projekt 266MES).
Ukrainska flottan – Två fartyg, Zenitchik och Razvedchik överförda 1997. Numera omdöpta till Chernigov och Cherkassy.
Etiopien – Ett fartyg levererat 1991. Avrustat 1996.
Jemen – Ett fartyg levererat 1991.