Prins Fredrik, hertig av York och Albany

brittisk präst

Prins Fredrik, hertig av York och Albany (Frederick Augustus), född 16 augusti 1763 och död 5 januari 1827, var både näst äldsta barn och andre son till kung Georg III. Från 1820 till sin död 1827 var han arvinge till sin äldre bror, kung Georg IV, för både Storbritannien och kungariket Hannover.

Prins Fredrik, hertig av York och Albany
Född16 augusti 1763[1]
Saint James's Palace, Storbritannien
Död5 januari 1827[1] (63 år)
Rutland House, Storbritannien
BegravdSt. George's Chapel
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidGöttingens universitet[2]
SysselsättningMilitär, aristokrat, målare, politiker[3], katolsk biskop[4]
Befattning
Ledamot av Brittiska överhuset
Roman Catholic Bishop of Osnabrück (1764–1802)[4][5]
MakaFredrika Charlotta av Preussen
(g. 1791–1820, makas/makes död)[6][7]
PartnerMary Anne Clarke[8]
FöräldrarGeorg III av Storbritannien[6]
Charlotte av Mecklenburg-Strelitz[6]
SläktingarGeorg IV av Storbritannien (syskon)[6]
Vilhelm IV av Storbritannien (syskon)[6]
Charlotte av Storbritannien (syskon)
Prins Edvard, hertig av Kent och Strathearn (syskon)[6]
Prinsessan Augusta Sofia av Storbritannien (syskon)
Prinsessan Elisabet av Storbritannien (syskon)
Ernst August I av Hannover (syskon)
Prins August Fredrik, hertig av Sussex (syskon)
Prins Adolf, hertig av Cambridge (syskon)[6]
Prinsessan Maria, hertiginna av Gloucester och Edinburgh (syskon)[6]
Prinsessan Sofia av Storbritannien (syskon)
Prinsessan Amelia av Storbritannien (syskon)
Utmärkelser
Royal Fellow of the Royal Society (1789)[9]
Andreasorden
Strumpebandsorden
Sankt Alexander Nevskij-orden
Riddare med storkors av Bathorden
Riddare med storkors av Maria-Teresiaorden
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Fredrik August utsågs redan 1764 genom faderns inflytande till furstbiskop av Osnabrück (vilken värdighet han innehade till 1803) och blev 1784 hertig av York och Albany. Hemkommen från Tyskland 1787 blev Fredrik genast mycket populär och gynnades på allt sätt av fadern, som gärna ville framhålla sin älsklingsson på bekostnad av den oppositionelle prinsen av Wales (sedermera Georg IV). Prins Fredrik gifte sig 1791 med Fredrika Charlotta av Preussen, men makarna separerade redan efter något år.

Han fick 1793 befälet över den engelsk-hannoveranska hären i Nederländerna, men blev där upprepade gånger slagen av fransmännen och återvände 1795 till England, där han av fadern utsågs till fältmarskalk och högste befälhavare över armén. Inte heller 1799 års expedition till Flandern gav honom någon krigsära: han blev slagen vid Bergen och måste ingå på den förödmjukande kapitulationen vid Alkmaar.

I mars 1809 tvingades han att avgå som arméns högste befälhavare efter en mycket uppmärksammad skandal. Hans älskarinna Mary Anne Clarke hade mot betalning utverkat befordran åt unga officerare och fick efter en brytning med Fredrik denne angiven för delaktighet i denna mutningsaffär. Detta kunde dock inte bevisas när ärendet behandlades i underhuset. Hans bror prinsregenten gav honom trots detta 1811 kommandot över armén, och parlamentet betygade honom 1814 högtidligen sin tacksamhet för de förträffliga anordningar han vidtagit under kriget.

Fredrik August var efter sin brorsdotter prinsessan Charlotte Augusta av Wales död 1817 närmaste tronarvinge och var som sådan högt uppburen av de mest konservativa, framför allt efter sitt skarpa uppträdande 1825 mot förslaget om katolikernas emancipation.

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Frederick Augustus Hanover, 1st Duke of York, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.regencyhistory.net .[källa från Wikidata]
  3. ^ Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  5. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  6. ^ [a b c d e f g h] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ Kindred Britain, läs online, läst: 28 december 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 129, läs online.[källa från Wikidata]

Allmänna källor redigera

Externa länkar redigera