Prins August Fredrik, hertig av Sussex, född 27 januari 1773 på Buckingham Palace, London, död 21 april 1843, var en brittisk prins, son till Georg III av Storbritannien och Charlotte av Mecklenburg-Strelitz.

Prins August Fredrik, hertig av Sussex
Född27 januari 1773[1][2][3]
Buckingham Palace, Storbritannien
Död21 april 1843[1][3][4] (70 år)
Kensington Palace, Storbritannien
BegravdKensal Green Cemetery
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidGöttingens universitet
SysselsättningAristokrat, politiker[5]
Befattning
Ledamot av Brittiska överhuset
Hertug av Sussex (1801–1843)[6]
Ordförande för Royal Society (1830–1838)
MakaAugusta Murray
(g. 1793–1794, upplösning av äktenskap)[7]
Cecilia Underwood
(g. 1831–1843, cirka)[7]
BarnLucy Beaufoy Tranter[8]
Augustus d'Este (f. 1794)
Augusta Emma d'Este (f. 1801)
FöräldrarGeorg III av Storbritannien
Charlotte av Mecklenburg-Strelitz
SläktingarGeorg IV av Storbritannien (syskon)
Prins Fredrik, hertig av York och Albany (syskon)
Vilhelm IV av Storbritannien (syskon)
Charlotte av Storbritannien (syskon)
Prins Edvard, hertig av Kent och Strathearn (syskon)
Prinsessan Augusta Sofia av Storbritannien (syskon)
Prinsessan Elisabet av Storbritannien (syskon)
Ernst August I av Hannover (syskon)
Prins Adolf, hertig av Cambridge (syskon)
Prinsessan Maria, hertiginna av Gloucester och Edinburgh (syskon)
Prinsessan Sofia av Storbritannien (syskon)
Prinsessan Amelia av Storbritannien (syskon)
Utmärkelser
Royal Fellow of the Royal Society (1828)[9]
Guelferorden
Tistelorden
Strumpebandsorden
Riddare med storkors av Bathorden
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata
Prins August Fredrik av Sussex som riddare av Tistelorden

Biografi redigera

Efter födelsen placerades han under vård av guvernanten Charlotte Finch. Han var den ende av Georg III:s söner som inte fick någon karriär inom armén eller flottan, på grund av astma. Efter studier vid universitetet i Göttingen begav han sig på resa till Italien, där han mötte lady Augusta Murray (1768-1830), dotter till earlen av Dunmore. De blev genast förälskade och gifte sig i hemlighet i Rom 4 april 1793. Vid återkomsten till London gifte de sig på nytt i S:t Georges kyrka vid Hanover Square, i december 1793, även denna gång utan att söka tillstånd hos kungen.

Då prinsens far fick reda på detta annullerades äktenskapet i augusti 1794, i kraft av the Royal Marriages Act från 1772. Trots detta fortsatte August Fredrik och lady Augusta att bo tillsammans till 1801 och fick två barn, Augustus Frederick d'Este och Ellen Augusta Emma.

År 1801 utnämnde Georg III honom till hertig av Sussex, earl av Inverness och baron Arklow. Han blev också riddare av Strumpebandsorden.

August Fredrik blev utnämnd till hovjägmästare m.m. 1831 av sin bror Vilhelm IV av Storbritannien. Han var också mycket intresserad av konst och vetenskap och fungerade som president i the Royal Society 1830-1838.

År 1831 gifte sig August Fredrik för andra gången, återigen i strid med the Royal Marriages Act från 1772. Denna gång med lady Cecilia Underwood (1793-1873), änka efter sir Charles Buggin. Hon blev utnämnd till hertiginna av Inverness 1840, och paret residerade på Kensington Palace.

Det sägs att drottning Victoria ska ha varit mycket förtjust i sin farbror och det var också han som gav bort henne vid vigseln 1840 med prins Albert av Sachsen-Coburg-Gotha.

Referenser redigera

  • Materialet i denna artikel är helt eller delvis hämtat från engelskspråkiga Wikipedia

Noter redigera

  1. ^ [a b] RKDartists, Augustus Frederick of Sussex, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, Augustus Frederick Hanover, 1st Duke of Sussex, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Find a Grave, Augustus Frederick Hanover, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ CERL Thesaurus, Consortium of European Research Libraries, Hannover, Prinz August Friedrich, läst: 9 oktober 2017, licens: Open Data Commons Attribution License, Creative Commons Erkännande 2.0 Generisk.[källa från Wikidata]
  5. ^ Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
  6. ^ George Edward Cokayne, The Complete Peerage of England, Scotland, Ireland, Great Britain, and the United Kingdom Extant, Extinct, or Dormant, vol. 12, 1, s. 535.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  9. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 16, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera