Präriemås
Präriemås[2] (Leucophaeus pipixcan) är en liten mås som häckar på prärien i norra Nordamerika.[3]
| Präriemås Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
_(15367124210).jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Underordning | Lari |
| Familj | Måsfåglar Laridae |
| Släkte | Leucophaeus |
| Art | Präriemås L. pipixcan |
| Vetenskapligt namn | |
| § Leucophaeus pipixcan | |
| Auktor | Wagler, 1831 |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| Larus pipixcan | |
 Adult i vinterdräkt | |
Utseende redigera
Präriemåsen är stor som en skrattmås och mäter 32–26 centimeter och har ett vingspann på 81–93 centimeter.[4] Den kan egentligen bara förväxlas med sotvingad mås.[4] Den har två åldersklasser.
På sommaren har den adulta fågeln vit undersida medan rygg och ovansidan av vingarna är mörkgrå. Den har svart huvud med tydliga vita kanter runt ögat. Vingspetsen är svart med ett yttre och ett inre vitt band. Näbb och ben är röda.
Adult i vinterdräkt har liknande dräkt men bara med en antydan av svarta hätta på huvudet. Juvenila fåglar har mindre utvecklad hätta och saknar de vita banden på vingspetsarna.[4]
Läten redigera
Lätena liknar sotvingade måsens, men är mer ihåliga och mindre fylliga.[5]
Utbredning redigera
Den häckar i Kanadas centrala provinser och närliggande stater i norra USA. Det är en flyttfågel och övervintrar i Karibien, Peru och Chile. Präriemåsen observeras sällan utmed Nordamerikas kuster men enstaka individer har observerats i nordvästra Europa, Syd- och Västafrika, Australien och Japan.[3]
Förekomst i Sverige redigera
Präriemåsen är en mycket sällsynt gäst i Sverige och har observerats vid sju tillfällen, första gången 1978 på Visingsö, dock senast 1991.[6] Den har dock inte setts sedan 1991.
Ekologi redigera
Präriemåsar häckar i kolonier i anslutning till sjöar på prärien. Boet byggs på marken, eller ibland flytande på vattenytan. De två eller tre äggen ruvas i ungefär tre veckor innan de kläcks. Likt flertalet andra måsar är den allätare och letar både efter as och jagar små levande byten.
Släktestillhörighet redigera
Länge placerades merparten av måsarna och trutarna i släktet Larus. Genetiska studier[7][8] visar dock att arterna i Larus inte är varandras närmaste släktingar. Pons m.fl. (2005) föreslog att Larus bryts upp i ett antal mindre släkten, varvid präriemåsen placerades i Leucophaeus. Amerikanska American Ornithologists' Union (AOU) följde rekommendationerna i juli 2007. Brittiska British Ornithologists’s Union (BOU)[9] liksom Sveriges ornitologiska förenings taxonomikommitté[10] (SOF) valde dock initialt att behålla arterna urskilda i Leucophaeus i Larus eftersom studier inte visar på några osteologiska skillnader släktena emellan.[11] Efter att även de världsledande auktoriteterna Clements m.fl.[3] och International Ornithological Congress IOC[12] erkände Leucophaeus följde även SOF (då under namnet BirdLife Sverige) efter 2017.[13] BirdLife International inkluderar dock fortfarande Leucophaeus i Larus.[1]
Status och hot redigera
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]
Referenser redigera
- ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Larus pipixcan Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 14 mars 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
- ^ [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 196-197. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 179. ISBN 0-679-45120-X
- ^ Präriemås, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
- ^ Crochet, P.-A., F. Bonhomme, and J.-D. LeBreton (2000), Molecular phylogeny and plumage evolution in gulls (Larini), J. Evol. Biol. 13, 47-57. Fulltext
- ^ Pons, J.-M., A. Hassanin, and P.-A. Crochet (2005), Phylogenetic relationships within the Laridae (Charadriiformes: Aves) inferred from mitochondrial markers, Mol. Phylogenet. Evol. 37, 686-699. PDF Arkiverad 9 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ G. Sangster, M. Collinson, A. Knox, D. Parker & L. Svensson (2007) Taxonomic recomendations for British birds: Fourth report. Ibis, nr.149, sid:853-857, september 2007
- ^ Jirle, E., Svensson, L., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2010). ”Förändringar i listan över Holarktis fåglar: Rapport nr 3 från SOF:s taxonomikommitté”. Vår fågelvärld 69 (6): sid. 40-48. ISSN 0042-2649.
- ^ Chu, P. C. 1998. A phylogeny of the gulls (Aves: La rinae) inferred from osteological and integumentary charac ters. Cladistics 14: 1–43.
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.1.
- ^ Lagerqvist, M., Jirle, E., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2017). ”Nya arter i Tk:s lista”. Vår fågelvärld 76 (1): sid. 1-12. ISSN 0042-2649. https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2018/10/Tk_Rapport_8-long-version.pdf. Läst 15 februari 2017.
Externa länkar redigera
- Franklin's Gull Species Account - Cornell Lab of Ornithology (engelska)
- Franklin's Gull Information and Photos - South Dakota Birds and Birding (engelska)
- Franklin's Gull - Larus pipixcan - USGS Patuxent Bird Identification InfoCenter (engelska)
Wikimedia Commons har media som rör präriemås.
Wikispecies har information om präriemås.- Läten på xeno-canto.org
