Pontisk grekiska är en grekisk dialekt som ursprungligen talades i Pontos-området på Svarta havets sydkust, och sedan Lausannefördragets (1923) befolkningsutbyte mestadels i Grekland. Dess talare kallas pontier.

Pontisk grekiska
Pontiska
ποντιακά
RegionUrsprungligen Pontos vid Svarta havets kust; Makedonien
Antal talare1,2 miljoner (2009)[1]
SpråkfamiljIndoeuropeiska
Grekiska alfabetet
Latinska alfabetet
Kyrilliska alfabetet
Språkkoder
ISO 639‐3pnt

Pontiska härstammar från den joniska dialekten, via koine och bysantinsk grekiska. Den innehåller påverkan från turkiska, persiska och till mindre del från olika kaukasiska språk.

Geografisk utbredning redigera

Pontisk grekiska talades ursprungligen vid Svarta havets sydkust, men stora delar av den pontisktalande befolkningen flyttade på 1700- och 1800-talen till Svarta havets nord- och västkuster, till Kejsardömet Ryssland. Pontisk grekiska talas ännu av stora grupper i Ukraina och runt Stavropol i Ryssland samt i Georgien. Efter massakrerna på 1910-talet flyttades de flesta kvarvarande pontisktalarna i Mindre Asien till Grekland, huvudsakligen i norr. Invånarna i Of-dalen, som konverterade till islam på 1600-talet, stannade i Turkiet och talar fortfarande pontisk grekiska.

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från bokmålsnorska Wikipedia.

Noter redigera

  1. ^ ”Pontic”. Ethnologue. http://www.ethnologue.com/18/language/pnt/. Läst 26 juli 2017. 

Externa länkar redigera