Pilempid[2] (Empidonax traillii) är en fågel i familjen tyranner som förekommer i Nordamerika.[3] Den är mycket nära släkt och till utseendet i princip identisk med alempid (E. alnorum).

Pilempid
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTyranner
Tyrannidae
SläkteEmpidonax
ArtPilempid
E. traillii
Vetenskapligt namn
§ Empidonax traillii
Auktor(Audubon, 1828)
Utbredning

Kännetecken redigera

Utseende redigera

Pilempiden är med sina 13–17 centimeter i kroppslängd en av de större arterna i släktet Empidonax.[4] Ovansidan är matt olivgrön, hättan något mörkare. Strupen är vit med ett mörkare bröstband. Näbben är bred och lång, med rosaaktig eller gulorange nedre näbbhalva och svart övre. Vingarna är generellt svarta med vita vingband och vita kanter på de inre tertialerna. Ungfåglar har brun ovansida, gul undersida och gulbruna vingband.[5]

Från den nära släktingen alempid (E. alnorum) är den i princip omöjlig att skilja åt i fält, annat än på läten (se nedan). Den har dock något kortare handpenneprojektion och svagare eller ingen vit ögonring som altyrannen. Den liknar även östpivin (Contopus virens) och östfibin (Sayornis phoebe), men är mindre och vickar konstant uppåt med stjärten.[4]

Läte redigera

Pilempidens sång är hårt och skorrigt, i engelsk litteratur återgivet som "RITZbew" eller "rrrEEP-yew", ibland bara ett stigande "rrrrrIP". Lätet är ett tjockt "whit".[6]

Utbredning och systematik redigera

Pilempid delas in i fyra underarter med följande utbredning:[3]

Tillfälligt har den påträffats på Grönland.

Levnadssätt redigera

Pilempiden hittas i lågväxta buskage i fuktiga områden, framför allt i flodnära Salix-snår. Den ses enstaka när den födosöker efter små flygande insekter kring snåren eller när den sjunger från en busktopp. Den häckar från slutet av maj till juni.[7]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Dr Thomas Stewart Traill (1781-1862), skotsk läkare, filosof och zoolog.[8]

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Empidonax traillii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b] Lowther PE. 1999. Alder Flycatcher (Empidonax alnorum). The Birds of North America (P. G. Rodewald, Ed.). Ithaca (NY): Cornell Lab of Ornithology; Retrieved from the Birds of North America: https://birdsna.org/Species-Account/bna/species/aldfly
  5. ^ Willow Flycatcher Faktablad om pilempid på allaboutbird.org
  6. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 281. ISBN 0-679-45120-X 
  7. ^ Farnsworth, A. & Lebbin, D. (2020). Willow Flycatcher (Empidonax traillii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/57351 22 mars 2020).
  8. ^ Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera