Philips van Marnix
Philips van Marnix, herre av Mont Sint-Aldegonde, född 7 mars/20 juli 1540 i Bryssel, död 15 december 1598 i Leiden, var en nederländsk statsman och vetenskapsman.
| Philips van Marnix | |
 | |
| Född | 1540 eller 1538 Bryssel[1] |
|---|---|
| Död | 15 december 1598[2][3][4] eller 1598 Leidens kommun |
| Begravd | Pieterskerk |
| Andra namn | Isaac Rabbotenu[5], Isaac Rabbotenu van Louen[5] och Isaac Rabbotenu van Loven[5] |
| Medborgare i | Tysk-romerska riket |
| Sysselsättning | Poet, diplomat, författare[6][7], kompositör, teolog, översättare, politiker, kryptograf, geograf |
| Befattning | |
| Borgmästare i Antwerpen (1583–1584) | |
| Barn | Amelia van Marnix[8] |
| Föräldrar | Jacques van Marnix van Tholouze, Heer van Mont de St.Aldegonde[8] Marie de Hemericourt, Vrouwe van Mont de St.Aldegonde[8] |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Marnix studerade juridik i Genève under Jean Calvin och övergick till reformerta läran, trädde sedermera i nederländsk krigstjänst och spelade en framstående roll i spansk-nederländska krigets historia. Allmänt anses han ha skriftligen avfattat den bekanta överenskommelse ("kompromiss"), som nederländska ädlingar högtidligen ingick i Breda 1566 med uppgift att av all makt hindra det spanska förtrycket, i synnerhet inkvisitionen.
Vid Fernando Álvarez de Toledo Albas ankomst 1567 flydde Marnix till Tyskland, men återvände på Vilhelms av Oranien kallelse och tjänstgjorde sedan som Nederländernas underhandlare med hoven i Paris och London samt vid riksdagen i Worms 1578. Till upprättandet av universitetet i Leiden och avslutandet av fördraget ("pacifikationen") i Gent 1576 bidrog han kraftigt. Kallad till borgmästare i Antwerpen 1583, försvarade han denna stad över ett år mot spanjorerna, men nödgades 1585 kapitulera, drabbades därför av tadel och ovilja samt levde sedermera i tillbakadragenhet, med kortare avbrott, såsom då han 1590 avgick som sändebud till Paris. Han sysselsatte sig under de sista åren av sitt liv främst med teologiska arbeten.
Marnix var även en mycket lärd man och mycket framstående som talare, prosaförfattare och skald. Hans litterära verksamhet var omfattande och av stor betydelse för det nederländska språkets utveckling och hans satir De byenkorf der heilige roomsche kercke är berömd. Hans samlade skrifter utgavs 1855–59 i sju band under titeln Oeuvres de Philippe de Marnix av La Croix, hans religiösa och teologiska arbeten i tre band 1871–91 av Johan Justus van Toorenenbergen. Han anses ha författat den förnämsta geusesången, "Wilhelmus van Nassouwe", som nu är Nederländernas nationalsång.
Asteroiden 5002 Marnix är uppkallad efter honom.[9]
Källor redigera
- Marnix, Filips van i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online, läst: 15 maj 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Filips van Marnix van Sint- Aldegonde, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Filips van Marnix, Biografisch Portaal (på nederländska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Het Wilhelmus (på nederländska), tryck, läst: 5 december 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 5002 Marnix” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=5002. Läst 27 augusti 2023.