Philipp Otto Runge
Philipp Otto Runge, född 23 juli 1777 i Wolgast, Vorpommern (eller Svenska Pommern), Tyskland, död 2 december 1810 i Hamburg, var en tysk målare och etsare.
| Philipp Otto Runge | |
.jpg) | |
| Född | 23 juli 1777[1][2][3] Wolgast[4][5], Tyskland |
|---|---|
| Död | 2 december 1810[1][2][6] (33 år) Hamburg[4][5] |
| Begravd | Friedhof Ohlsdorf |
| Medborgare i | Svenska Pommern |
| Utbildad vid | Det Kongelige Danske Kunstakademi Gelehrtenschule des Johanneums  |
| Sysselsättning | Målare[7], tecknare[8], gravör[8], poet, författare[7] |
| Maka | Pauline Runge (g. 1804–) |
| Barn | Otto Sigismund Runge (f. 1806) |
| Föräldrar | Daniel Nikolaus Runge |
| Redigera Wikidata | |
Runge räknas, tillsammans med Caspar David Friedrich, som ledande bland de tyska romantikerna.
Asteroiden 11853 Runge är uppkallad efter honom.[9]
Biografi redigera
Philipp Otto Runge var det nionde av elva barn. Hans far var köpman och ägare av ett rederi.
År 1797 erhöll Runge sina första målerilektioner, av Heinrich Joachim Herterich och Gerdt Hardorff d.ä., i Hamburg. Mellan 1799 och 1801 studerade han för Jens Juel, vid Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn, för att fram till 1804 vidareutbildas vid konstakademin i Dresden. Här fick han även kontakt med de tyska romantikerna, främst Caspar David Friedrich och Johann Gottfried Quistorp. Diktaren Ludwig Tieck, som han likaså träffade i Dresden, gjorde honom bekant med Jacob Böhmes mystik och Novalis verk. Vid en senare resa till Weimar besökte han dessutom Johann Wolfgang von Goethe.
Runge gifte sig 1804 med Pauline Bassenge, som ofta agerade modell för hans målningar. De bosatte sig 1804 i Hamburg.
Runge insjuknade redan i unga år i tuberkulos och dog 33 år gammal.
Runge presenterade år 1810 Die Farbenkugel som ett försök att illustrera alla färger i form av en sfär.
Referenser redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 5 november 2010. med följande källor:
- Jörg Traeger: Philipp Otto Runge und sein Werk. Prestel, München 1975. ISBN 3-7913-0361-9
- Cornelia Richter (red.): Philipp Otto Runge. Ich weiß eine schöne Blume. Schirmer/Mosel, München 1981. ISBN 3-921375-65-7
Noter redigera
- ^ [a b] Philipp Otto Runge, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Philipp Otto Runge, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Kunstindeks Danmark, Philipp Otto Runge, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Рунге Филипп Отто”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] RKDartists.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, Philipp Otto Runge, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Union List of Artist Names, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 11853 Runge” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11853. Läst 1 juni 2023.
Litteratur redigera
- Gunnar Berefelt: Philipp Otto Runge zwischen Aufbruch und Opposition 1777–1802, Almqvist & Wiksell, Stockholm 1961, Stockholm studies in history of art:7
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Philipp Otto Runge.- Philipp Otto Runge hos Europeana
