Paul Anthony Samuelson, född 15 maj 1915 i Gary, Indiana, död 13 december 2009 i Belmont, Massachusetts, var en amerikansk nationalekonom som belönades med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1970. Samuelson betraktades som grundaren av den neo-keynesianska ekonomin och har gjort stora bidrag inom flera områden inom nationalekonomin, bland annat välfärdsekonomi, offentlig finansiering (public finance theory), internationell ekonomi, makroekonomi och konsumtionsteori.

Paul Samuelson
Född15 maj 1915[1][2][3] ​eller ​1915[4]
Gary[5], USA
Död13 december 2009[6][7][1]
Belmont[8][9][10], USA
Medborgare iUSA[11][12]
Utbildad vidHyde Park Academy High School
University of Chicago, filosofie kandidat,
Harvard University, masterexamen,
Harvard University, filosofie doktor, [13]
SysselsättningNationalekonom, professor, författare[4]
ArbetsgivareMassachusetts Institute of Technology
MIT Sloan School of Management
University of Chicago
Utmärkelser
Fellow of the Econometric Society (1944)[14]
John Bates Clark-medaljen (1947)
Guggenheimstipendiet (1948)[15]
Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (1970)[16]
Josiah Willard Gibbs-föreläsningen (1974)
National Medal of Science (1996)
Hedersdoktor vid Pontificia Universidad Católica del Perú
Hedersdoktor vid Keiouniversitetet
Hedersledamot
Honorary Fellow of the Royal Society
Hedersledamot
Hedersdoktor vid nya universitetet i Lissabon
Hedersledamot
Hedersdoktor vid Universidad Politécnica de Valencia
Redigera Wikidata

Forsknings- och intresseområden redigera

 
Phillipskurvan i sin klassiska form. Det råder ett negativt samband mellan inflation och arbetslöshet. Phillipskurvan i sitt klassiska utförande, avsedd som en allmängiltig teori, formulerades 1960 av Paul Samuelson och Robert Solow.

Termodynamik och neoklassisk syntes redigera

Samuelson var den förste ekonomen att generalisera och utveckla de matematiska modeller som utvecklats inom termodynamiken, för att sedan använda på ekonomin och samhället. Han har också bidragit starkt till utvecklingen av den neoklassiska syntesen, som är en korsning mellan keynesianska och neoklassiska teorier och som dominerar inom dagens nationalekonomi. Samuelson bidrog också mer än kanske någon annan samtida ekonom till att höja den generella analytiska och metodologiska nivån inom nationalekonomin.

Välfärdsekonomi redigera

Samuelson populariserade de så kallade Lindahl–Bowen–Samuelson-villkoren, kriterier att analysera avseende frågan om en viss handling ökar välfärden eller inte.

Arbetslöshet kontra inflation redigera

Samuelson bidrog tillsammans med Robert Solow till att utveckla och popularisera phillipskurvan och det som den står för. Kurvan är en illustration över hur arbetslöshet och inflation normalt relateras till varandra. En lite högre inflation ger enligt teorin en lägre arbetslöshet och vice versa. Då stagflation rådde i världsekonomin på 1970-talet gällde dock inte sambandet och phillipskurvan blev ifrågasatt, bland annat av Milton Friedman.

Internationell ekonomi redigera

Inom internationell ekonomi bidrog han till utvecklingen inom två handelsteorier, Balassa–Samuelson effekten och Heckscher-Ohlinmodellen (med Stolper–Samuelson teoremet).

Basinkomst/medborgarlön redigera

Liksom Robort Solow, som han samarbetade med, var Paul Samuelson en känd förespråkare för medborgarlön och var livstidsmedlem i BIEN, Basic Income Earth Network.

Bortgång redigera

Samuelson avled den 13 december 2009, efter en kort tids sjukdom.

Bibliografi redigera

  • Foundations of Economic Analysis (1947, i förlängt nytryck 1983) betraktas som Samuelsons magnum opus. I boken, som utgår från författarens doktorsavhandling vid Harvard University, beskrev Samuelson hur de underläggande analogierna mellan teoretisk och tillämpad ekonomi kan studeras. Han skrev också om hur ekonomer med matematikens hjälp kan nå fram till målet om en "generell teori om de ekonomiska teorierna" (Samuelson, 1983, p. xxvi). Samuelson utgick i boken från termodynamikprofessorn Willard Gibbs teorier.
  • I Samuelson's Collected Scientific Papers fanns i augusti 2009 388 akademiska artiklar skrivna av Samuelson.
  • Samuelson var också författare av en lärobok, Economics. Den publicerades första gången 1948 och har nu kommit ut i sin 19:e utgåva. Boken har översatts till 49 språk och sålts i över fyra miljoner exemplar. Den skrevs i skuggan av den stora depressionen och andra världskriget och har bidragit till att sprida och popularisera John Maynard Keynes idéer.

Källor redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, Paul Samuelson, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Solomon R. Guggenheim Museum, paul-a-samuelson, Paul A. Samuelson, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Donald E. Thompson (red.), Indiana Authors and their Books, 1917-1966, Wabash College, 1974.[källa från Wikidata]
  5. ^ Paul Samuelson obituary (på engelska), Theguardian.com, 14 december 2009, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Nobel economics laureate Samuelson dies at 94 (på engelska), Reuters.com, 13 december 2009, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Paul Samuelson, Encyclopædia Britannica (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Remembering Economist Paul Samuelson (på engelska), PBS NewsHour, 19 december 2009, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ död länk, inte arkiverad, källinfo saknas, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ Aiming for a ‘Higher Prize’Paul Anthony Samuelson (1915–2009), vol. 17, 3, European Journal of the History of Economic Thought, 5 juli 2010, s. 513-520, 10.1080/09672567.2010.496571, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ Maurice Allais, Nobel Winner, Dies at 99 (på engelska), The New York Times, 12 oktober 2010, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ Professor and Columnist Wins Economics Nobel (på engelska), The New York Times, 14 oktober 2008, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ Paul Samuelson, The Observational Significance of Economic Theory: A Study in the Foundations of Analytical Economics, Harvard University, 1941, katalog.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.econometricsociety.org , läst: 6 april 2023.[källa från Wikidata]
  15. ^ paul-a-samuelson.[källa från Wikidata]
  16. ^ The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1970, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 februari 2021.[källa från Wikidata]

Vidare läsning redigera