Papilio antimachus är en orange och brun fjäril som är mycket giftig. Med ett vingspann på upp till 23 centimeter är den Afrikas största fjäril. Den håller sig nästan enbart högt uppe bland trädtopparna i regnskogen vilket gör den svårobserverad och därför är mycket av dess levnadssätt höljt i dunkel.

Papilio antimachus
Ett konserverat exemplar som är mycket blekare i färgerna än en levande fjäril.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningFjärilar
Lepidoptera
ÖverfamiljÄkta dagfjärilar
Papilionoidea
FamiljRiddarfjärilar
Papilionidae
UnderfamiljPapilioninae
TribusPapilionini
SläktePapilio
ArtP. antimachus
Vetenskapligt namn
§ Papilio antimachus
AuktorDrury, 1782[1]
Hitta fler artiklar om djur med

Utseende redigera

Papilio antimachus är med ett vingspann på mellan 20 och 23 centimeter[2] Afrikas största fjäril. Honan är mindre men i övrigt är könen lika varandra. Vingarnas ovansidor är orange och mönstrade med mörkbruna fläckar i olika storlekar. Framvingens framhörn liksom ytterkanterna är något ljusare bruna. Undersidan liknar ovansidan men färgerna är ljusare än på ovansidan. Papilio antimachus är mycket giftig och de starka färgerna är en varningssignal till rovdjur som kan vilja äta den.[3]

Levnadssätt och habitat redigera

Denna fjäril, liksom alla andra fjärilar, genomgår under sitt liv fyra olika stadier; ägg, larv, puppa och fullvuxen (imago). En sådan förvandling kallas för fullständig metamorfos. För Papilio antimachus är det okänt när parningen sker, var honan lägger sina ägg, hur larven och puppan ser ut och hur lång tid det tar för den att utvecklas till en fullvuxen fjäril.

Fjärilens habitat, den miljö den lever i, är regnskog. Honorna håller sig enbart uppe bland trädkronorna men hanarna flyger ibland i skogsgläntor och skogsbryn där de kan dricka nektar från blommande buskar eller dricka ur lerpölar på marken.[2]

Eftersom Papilio antimachus nästan enbart finns bland regnskogens trädtoppar är den svår att observera och man känner därför inte till dess exakta utbredning eller hur känslig den är för förändringar i sitt habitat. Det man vet är att regnskogen försvinner mer och mer och det finns en farhåga att detta kan påverka Papilio antimachus negativt.[2] Den har därför fått status Kunskapsbrist (DD) på IUCN:s rödlista[4]

Utbredning redigera

Denna fjäril förekommer i regnskogsområden i västra och centrala Afrika, från Sierra Leone och österut i Guinea, Liberia, Elfenbenskusten, Ghana, Togo, Benin, Nigeria, Kamerun, Ekvatorialguinea, Gabon, Kongo-Brazzaville, Angola, Centralafrikanska republiken, Kongo-Kinshasa, Rwanda och västra Uganda.[4]

Källor redigera

  1. ^ ”Papilionidae subfam. Papilioninae tr. Papilionini Latreille, 1802”. Abfrageergebnis SysTax-Datenbank. Universität Ulm. Arkiverad från originalet den 17 december 2012. https://archive.is/20121217230737/http://www.biologie.uni-ulm.de/cgi-bin/wti?tier=y&qt=d&Pflid=161395&tax=y&syno=y&synolit=y&alttax=y&samtyp=all&B3=Daten+anzeigen. Läst 22 november 2008. 
  2. ^ [a b c] Collins, N. Mark, Morris Michael G. (1985). Threatened Swallowtail Butterflies of the World: The IUCN Red Data Book sid 351-352. IUCN. ISBN 978-2-88032-603-6
  3. ^ Preston-Mafham, Ken (2007). 500 Butterflies: Butterflies from Around the World sid 392. Firefly Books Ltd. ISBN 978-1-55407-295-8
  4. ^ [a b] Gimenez Dixon, M. 1996. Papilio antimachus. In: IUCN 2008. 2008 IUCN Red List of Threatened Species. www.iucnredlist.org. Läst 22 november 2008.

Externa länkar redigera