PPS (kulsprutepistol)
PPS (Pistolet-Pulemet Sudajeva, ryska: Пистолет-пулемёт Судаева) är en kulsprutepistol som bland annat användes i stor skala under andra världskriget. Den var ett lättproducerat närstridsvapen som antogs av många länder efter kriget och levde kvar längre än de flesta samtida vapen. PPS kan till sitt koncept (anpassad för billig masstillverkning) liknas vid den svenska kulsprutepistol m/45 och brittiska Sten, trots stora olikheter i vapnens utformning.
| PPS | |
 PPS-43 med utfälld kolv | |
| Beskrivning | |
|---|---|
| Typ | kulsprutepistol |
| Ursprungsland | Sovjetunionen |
| Tjänstehistoria | |
| Brukstid | 1942 - |
| Medverkan i krig | Andra världskriget, Vietnamkriget, Koreakriget, |
| Era | andra världskriget |
| Produktionshistoria | |
| Designer | Alexei Sudajev |
| Designdatum | 1942 |
| Produktionsperiod | 1942 – 1968 (sovjetunionen) |
| Varianter | PPS-42, PPS-43, KP-44, PPS wz. 1943/1952, Type 43 |
| Specifikationer | |
| Vapentyp | kulsprutepistol |
| Kaliber | 7,62 mm |
| Piplängd | 243 mm (PPS-43) |
| Ammunition | 7,62 x 25 mm Tokarev |
| Magasin | 35 patroner stavmagasin |
| Låsmekanism | Tungt slutstycke |
| Längd | 820 mm med utfälld kolv, 615mm infälld (PPS-43) |
| Vikt | 3.04 kg utan magasin (PPS-43) |
| Eldhastighet | 600-900 skott i minuten |
| Utgångshastighet | 500 m/s |
| Effektiv räckvidd | ca 200 meter |
Designhistoria redigera
PPS utvecklades av Alexei Sudajev som svar på Röda arméns krav på ett smidigt nytt vapen med likvärdig träffsäkerhet och anslagskraft som den väl ansedda PPSj-41, men med lägre eldhastighet och enklare produktion. Under utvecklingen lades mycket fokus på just produktionstekniken och resultatet blev ett vapen som består mestadels av formpressad plåt och kunde tillverkas på bara 2,7 timmar istället för de 7,3 timmar det tog att producera en PPSj-41. Mängden stål som gick åt mer än halverades (6,2 kg gentemot 13,9), och färre arbetare behövdes för produktion och montering.
Likt PPSj-41 användes ett 35-patroners stavmagasin, men dessa kan trots missuppfattningar inte användas i båda vapnen. Till PPS utvecklades ett modernare och betydligt driftsäkrare magasin med dubbel matning.
Den första varianten PPS-42 togs i bruk på prov under våren 1942 vid det belägrade Leningrad och tillverkades i över 45.000 exemplar. Tidigt år 1943 började sen massproduktionen av den vidareutvecklade PPS-43, som tillverkades fram till 1968. Det smidigare formatet jämfört med andra tillgängliga handeldvapen gjorde vapnet mycket lämpat för bruk av fordonsbesättningar, men den användes även i stor skala av infanteri och kavalleri.
Användare redigera
Albanien
Finland: innehade erövrade PPS-kpistar under andra världskriget och tillverkade från 1944 även en kopia, "KP-44", i kaliber 9 mm. Under tidigt 1950-tal modifierades KP-44:orna något så att de kunde laddas med samma magasin som kulsprutepistol m/45.[1]
Indonesien
Kina: licenstillverkade kopior under beteckningen "Typ 54".[1]
Mongoliet
Nordkorea: har använt både Sovjetiska PPS och kinesiska "Typ 54".[2]
Polen: licenstillverkade kopior under beteckningen "PPS wz. 1943/1952", tillverkade även en variant i kalibern .22 Long Rifle som övningsvapen.[1]- Spanska staten: tillverkade en kopia av den finska KP-44 under namnet Dux M51 och en variant för den västtyska gränspolisen, M53. Båda varianter tillverkades i kaliber 9 mm.[1]
Sydkorea: använde erövrade vapen under Koreakriget.
Sovjetunionen: PPS-42 och PPS-43
Nordvietnam
Se även redigera
Källor redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, PPS submachine gun, 8 april 2013.
- ^ [a b c d] McNab, Chris (2014). Soviet Submachine Guns of World War II: PPD-40, PPSh-41 and PPS. Osprey Publishing. sid. 23. ISBN 978 1 78200 795 1
- ^ http://www.fas.org/nuke/guide/dprk/nkor.pdf
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör PPS (kulsprutepistol).- Modern Firearms
