På spaning efter den tid som flytt

romansvit i sju delar av den franske författaren Marcel Proust

På spaning efter den tid som flytt (franska À la recherche du temps perdu) är en romansvit i sju delar av den franske författaren Marcel Proust, utgiven 1913–1927. Romansviten räknas jämte Robert Musils Mannen utan egenskaper, James Joyces Odysseus samt Virginia Woolfs Mrs Dalloway och Mot fyren till den litterära modernismens centrala prosaverk. Den har tolkats som delvis självbiografisk och har en säregen flertemporal berättarteknik.

Läsaren får följa berättaren från barndomens Combray i Du côté de chez Swann till det att ett åldrat persongalleri ånyo sammanstrålar i den avslutande delen Le temps retrouvé. Den andra delen i sviten, på franska À l’ombre de jeunes filles en fleurs, belönades med Goncourtpriset 1919.

Romansvitens delar redigera

Årtalet för de svenska utgåvorna gäller för Gunnel Vallquists första översättning. En grundligt reviderad version utkom 1993.

Handling redigera

Romanens första bok består av tre delar: Combray, Swann och kärleken samt Namnet. I den första delen skildras den i sammanhanget smått klassiska scen där berättaren drar sig till minnes en vardaglig episod från sin barndom genom kombinationen av lindblomste och det bakverk som kallas madeleinekaka. Därefter skildras barndomsvistelser i den lantliga staden Combray (baserad på den verkliga staden Illiers, som 1971 fick namnet Illiers-Combray) med det väldiga hushållet dominerat av berättarens mormor samt den sjukliga men ändå väldigt aktiva tante Leonie. Bokens huvudperson, Charles Swann, presenteras i den första delen enbart som en vän till berättarens föräldrar vilken han först senare i livet kommer att lära känna mer ingående. Den andra delen skildrar den intensiva kärlekshistorien mellan Swann och hans blivande hustru Odette de Crécy, ett giftermål som av många kommer att betraktas som något skandalöst på grund av Odettes tvivelaktiga rykte. Här skildras även Madame Verdurin och hennes salong, ett sällskap som även senare återkommer i berättelsen. I den sista delen skildras författarens första intresse för det motsatta könet, bland annat Swanns och Odettes dotter Gilberte.

Romanserien utspelar sig omväxlande i berättarens våning på Rue de Courcelles i Paris och i badorten Cabourg (hos Proust benämnd "Balbec"[2]) vid Normandies kust. Det avsnitt som är mest känt är då en munsbit av en madeleinekaka tillsammans med en klunk lindblomste får berättaren att i tankarna återvända till sin barndom. I övrigt löper berättarens relation till Albertine som en röd tråd genom boken, alltifrån det att han först får syn på Albertine och hennes väninnor (la petite bande) på Balbecs vågbrytare via återseendet i Paris till seriens slut.

Översättningar, bearbetningar redigera

Den första svenska översättningen gjordes av Sonja Vougt och publicerades 1930 som "På spaning efter det svunna". Denna utgivning omfattade dock inte ens hela Swanns värld.[3]

Den första kompletta översättningen gjordes av Gunnel Vallquist och gavs ut mellan 1964 och 1982[4] samt i en reviderad version 1993.

Stéphane Heuet har arbetat om romansviten till serieformat. De sju delarna gavs ut på franska av serieförlaget Delcourt från 1998 till 2019.[5] I Sverige publicerade Agerings Förlag de tre första delarna i svensk översättning 2009–2010.[6]

Seriebearbetning (franska) redigera

  1. Combray, 1998.
  2. À l'ombre des jeunes filles en fleurs – première partie, 2000.
  3. À l'ombre des jeunes filles en fleurs – seconde partie, 2002.
  4. Un amour de Swann – première partie, 2006.
  5. Un amour de Swann – seconde partie, 2008.
  6. Noms de pays : Le nom, 2013.
  7. Autour de madame Swann, 2019

Se även redigera

Referenser redigera

Vidare läsning redigera

  • En sommar med Proust, Laura El Makki [och åtta andra] ; översättning av Jan Stolpe, Atlantis, 2015, ISBN 9789173537667
  • Lyckans gåta : Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt, Carl-Johan Malmberg, Wahlström & Widstrand, 2022, ISBN 9789146236122

Externa länkar redigera