Kragsiska[2] (Crithagra xantholaema) är en fåtalig tätting i familjen finkar som enbart förekommer i Etiopien.[3]
| Kragsiska Status i världen: Nära hotad[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Finkar Fringillidae |
| Släkte | Crithagra |
| Art | Kragsiska C. xantholaema |
| Vetenskapligt namn | |
| § Crithagra xantholaema | |
| Auktor | Salvadori, 1896 |
| Synonymer | |
| |
Kännetecken redigera
Utseende redigera
Kragsiska är en liten (11 cm), gråaktig siska med gul strupe och ett diagnostiskt tunt svart bröstband, som dock ofta är reducerat och syns mer som en svart fläck på bröstsidorna. I flykten syns en grönaktigt gul övergump. Liknande gulstrupig siska är nästan identisk med hona salvadorisiska och utanför utbredningsområdet är artbestämningen mycket svår.[1]
Läten redigera
Sången är typiskt kanariefågelliknande, medan flyktlätet liknar gulstrupiga siskans "chewee" eller "tsree".[4]
Utbredning och systematik redigera
Fågeln förekommer enbart på savann i Etiopien.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Släktestillhörighet redigera
Tidigare placerades den ofta i släktet Serinus, men DNA-studier visar att den liksom ett stort antal afrikanska arter endast är avlägset släkt med t.ex. gulhämpling (S. serinus).[6]
Levnadssätt redigera
Kragsiska hittas i rätt torr akaciabuskmark, enskogskanter, torra snår i wadis och närliggande förbuskad gräsmark.[4] Den födosöker på marken i grupper om upp till sex individer, förmodligen på jakt efter frön, men har också noterats ta blommor och knoppar.[7] Information om dess häckningsvanor saknas, men tros häcka mellan september och december.[7][8]
Status redigera
Kragsiskan är en fåtalig art med ett globalt bestånd som uppskattas till endast mellan 2 500 och 10 000 vuxna individer. Den tros också minska i antal till följd av degradering av dess levnadsmiljö. IUCN kategoriserar arten som nära hotad.[1]
Namn redigera
Fågeln kallades tidigare salvadorisiska på svenska, en hyllning till italienska ornitologen Adelardo Tommaso Conte Salvadori Paleotti (1835-1923) som beskrev arten 1896, men tilldelades 2023 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2] Arten har på svenska även kallats oromosiska.
Noter redigera
- ^ [a b c] Birdlife International 2022 Crithagra xantholaema . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-1. Läst 11 oktober 2022.
- ^ [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.2). doi : 10.14344/IOC.ML.6.2.
- ^ [a b] Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
- ^ Zuccon, Dario; Prŷs-Jones, Robert; Rasmussen, Pamela C.; Ericson, Per G.P. (2012). ”The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 62 (2): sid. 581-596. doi:. http://www.nrm.se/download/18.9ff3752132fdaeccb6800010935/Zuccon%20et%20al%202012.pdf.
- ^ [a b] Clement, P. and Bonan, A. 2016. Salvadori's Seedeater (Serinus xantholaemus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. and de Juana, E. (red), Handbook of the Birds of the World Alive, Lynx Edicions, Barcelona.
- ^ Vivero Pol, J. L. 2001. A guide to endemic birds of Ethiopia and Eritrea. Shama Books, Addis Ababa.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör kragsiska.
Wikispecies har information om kragsiska.- Läten på xeno-canto.org
