Onkolit (av grekiska: onko, "tumör", lithos, "sten") är en sedimentär struktur som innehåller skikt av onkoider, centimeterstora kalkkorn som bildats i en varm, marin miljö genom tillväxt av cyanobakterier. Onkoliter är mycket lika stromatoliter, men istället för att bilda kolonner, bildar de ungefär sfäriska strukturer.[1] Onkoiderna bildas ofta runt en central kärna, såsom ett skalfragment,[2] och en kalciumkarbonatstruktur avsätts av mikrober som inkorsar sig. Onkoliter är indikatorer på varmt vatten i den eufotiska zonen, men är också kända i samtida sötvattensmiljöer.[3] Dessa strukturer överstiger sällan 10 cm i diameter.

Onkoliter bildades runt mitten jura gastropod Bactroptyxis trachaea Normandie, Frankrike.
Onkoliter från de övre Burgsviksbäddarna (Silur), med skalfragment som kärnor. Den stora blomman är 2 cm i diameter.

Onkoliter kan ha antingen en porostromat- eller spongiostromattextur. De flesta onkoliter är spongiostromat, utan någon igenkännbar cellstruktur eller mikrostruktur. Porostromat onkoliter är mestadels okända under prekambrium. Sedan eocen har de mestadels varit begränsade till sötvattenmiljöer.[4]

Jämför: Oolit/oodid samt pisolit/pisoid.

Förekomst redigera

Uppkomsten av färska eller nästan nya sötvattenonkoider har dokumenterats i två floder i Bayern, Alz, vars källa är Chiemsee, och Moosach, nära Freising.[5][6][7] Moderna onkoider växer också i vissa källor i Atacamaöknen i Sydamerika. I ett särskilt fall har ett system av onkoider observerats på gränsen mellan Salar de Antofalla och en intilliggande våtmark.[8]

Se även redigera

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Oncolite, 21 februari 2024.

Noter redigera

  1. ^ Corsetti, F.A.; Awramik, S.M.; Pierce, D. (2003-04-15). ”A complex microbiota from snowball Earth times: Microfossils from the Neoproterozoic Kingston Peak Formation, Death Valley, USA”. Proceedings of the National Academy of Sciences 100 (8): sid. 4399–4404. doi:10.1073/pnas.0730560100. PMID 12682298. Bibcode2003PNAS..100.4399C. 
  2. ^ Gutschick, R.C.; Perry, T.G. (1959-11-01). ”Sappington (Kinderhookian) sponges and their environment [Montana”]. Journal of Paleontology 33 (6): sid. 977–985. http://jpaleontol.geoscienceworld.org/cgi/content/abstract/33/6/977. Läst 28 juni 2007. 
  3. ^ Riding, Robert. 1991. Calcareous Algae and Stromatolites, pp. 32. Springer-Verlag Press.
  4. ^ Monty, C. L. (1981). ”Spongiostromate vs. Porostromate Stromatolites and Oncolites”. i Monty, Claude (på engelska). Phanerozoic Stromatolites. Berlin, Heidelberg: Springer. Sid. 1–4. doi:10.1007/978-3-642-67913-1_1. ISBN 978-3-642-67913-1. 
  5. ^ D. Hägele (2006) (på tyska) (Online-Version; pdf-Datei; 8,6 MB), Morphogenese, Wachstum und Ökologie der modernen Süßwasser-Onkoide der Alz, Dissertation an der Fakultät für Geowissenschaften, Ludwig-Maximilians-Universität München, http://edoc.ub.uni-muenchen.de/8314/1/Haegele_Daniela.pdf 
  6. ^ E. Rott (1994), ”Der Algenaufwuchs in der Oberen Alz (Oberbayern)” (på tyska) (Online-Version; pdf-Datei; 7,6 MB), Berichte des Naturwissenschaftlich-medizinischen Vereins in Innsbruck (Innsbruck) 81: 229–253, http://www.biologiezentrum.at/pdf_frei_remote/BERI_81_0229-0253.pdf 
  7. ^ N.N. (2008), ”Stop 7: Tufa oncoids of the river Moosach, Molasse Basin” (på tyska) (Online-Version; pdf-Datei; 8,4 MB), Geobiology of Stromatholites - Internationales Kalkowsky-Symposium (Göttingen): 193–197, http://webdoc.sub.gwdg.de/univerlag/2008/kalkowsky.pdf 
  8. ^ Villafañe, Patricio Guillermo; Lencina, Agustina Inés; Soria, Mariana; Saona, Luis Alberto; Gómez, Fernado Javier; Alonso, Guido Ezequiel; Farías, María Eugenia (2021-05-01). ”Las Quínoas oncoids: a new deposit of microbialites in the Salar de Antofalla Catamarca, Argentina”. Andean Geology 48 (2): sid. 281–302. doi:10.5027/andgeoV48n2-3292. http://www.andeangeology.cl/index.php/revista1/article/view/V48n2-3292/html. 

Externa länkar redigera