Olav Tryggvason, även kallad Olav Kråkben, son till Tryggve Olavsson och Astrid av Jæren, född cirka 968, död år 1000, var kung av Norge från 995 till 1000. Han var gift med Sven Tveskäggs syster Tyra.

Olav Tryggvason
Olav Tryggvasson mynt
Regeringstid 995–9 september 1000
Företrädare Sven Tveskägg
Efterträdare Sven Tveskägg
Gemål Tyri Haraldsdotter
Barn Ett barn, dött före ett års ålder
Ätt Hårfagreätten
Far Tryggve Olavsson
Mor Astrid av Jæren
Född Omkring 968
Död 9 september 1000
Stupad i slaget vid Svolder
Olav Tryggvason väljs till kung av Norge.
Målning av Peter Nicolai Arbo 1860.

Biografi redigera

Olav Tryggvason växte upp i exil i Gårdarike, dåtidens Ryssland i tjänst hos Vladimir I av Kiev. Han var sonsonson till Harald Hårfagre. Både hans far och farfar hade dött i inbördeskrig med sina släktingar. Som ung deltog han i flera vikingatåg och strider i länderna kring Östersjön, i Nederländerna, Skottland, Irland och England. Olav Tryggvason pressade vid två tillfällen engelska regenter på danagäld. Vid det första tillfället, år 991, ingick han ett avtal med kung Ethelred II. Avtalstexten har bevarats. Efter den andra utpressningen 994, tillsammans med Sven Tveskägg, lät Olav döpa sig i England 995, och samma år landsteg han med en privat armé i Trøndelag, där ett uppror mot regenten Håkon Jarl pågick. Efter att ha dräpt Håkon Jarl valdes Olav Tryggvason till kung. Under Olavs regeringstid gjorde kristendomen betydande landvinningar i Norge, dock utan att omvända hela landet och dess besittningar runt Nordatlanten. Hans var gudfar åt Olof den helige. Olav stupade i slaget vid Svolder år 1000 i strid med Sven Tveskägg, Olof Skötkonung samt Håkon Svenssons son, Erik. Enligt Heimskringla kastade han sig i vattnet från sitt skepp Ormen Långe.

Kung Olav var gift med Sven Tveskäggs syster Tyra och de hade ett barn som dog innan det fyllt ett år.

Musik redigera

Berättelsen om Olav Tryggvason har gett upphov till flera musikverk

Källor redigera

  • Adam av Bremen. 1070-t. Gesta Hammaburgensis Ecclessiae Pontificum (’Historien om Hamburgstiftet och dess biskopar’ i övers. av Svenberg, Emanuel, 1984. Med kommentarer av Hallencreutz, C. F., Johannesson, K., Nyberg, T. & Piltz, A. Stockholm.)

Externa länkar redigera