Numenius
Numenius är ett släkte med spovar som består av nio arter vadarfåglar, varav två möjligen är utdöda.
| Numenius | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Underordning | Vadare Charadrii |
| Familj | Snäppor Scolopacidae |
| Släkte | Numenius Brisson, 1760 |
| Arter | |
| se text | |
| Synonymer | |
| Palnumenius Miller, 1942 | |
Karaktäristik och ekologi redigera
De är flyttfåglar som karaktäriseras av sin långa, smala och nedåtböjda näbb och en till största delen brunaktig fjäderdräkt som förändras mycket lite beroende på säsong. Numenius-spovarna födosöker efter mask och andra ryggradslösa djur genom att sticka ned sin långa näbb i lera eller mycket mjuk mark men plockar även mindre djur, som exempelvis krabbor, direkt från ytan.
Namn redigera
Släktnamnet har tre möjliga etymologiska ursprung. En gör gällande att det härstammar från grekiskans "noumenios" som betyder "från nymånen", där spovens näbb jämförs med den tunna månskäran.[1] En andra möjlighet är att släktnamnet härstammar ifrån ordet numen, som betyder "nicka", och refererar till dess huvudrörelser när de födosöker. Den sista möjligheten är att Numenius är en latiniserad från grekiskans noumenios, vilket var det namn som Diogenes Laertius använde för spov.[2]
Systematik redigera
Spovarna i Numenius utgör de mest uråldriga utvecklingslinjerna bland snäpporna (Scolopacidae) tillsammans med piparsnäppan (Bartramia longicauda). Därmed är Numenius-spovarna och de raknäbbade spovarna i Limosa inte varandras närmaste släktingar.[3]
Arter i taxonomisk ordning redigera
- Alaskaspov (Numenius tahitiensis)
- Småspov (Numenius phaeopus)
- Amerikansk småspov (Numenius hudsonicus) – tidigare behandlad som underart till småspoven, men allt oftare urskild som egen art
- Dvärgspov (Numenius minutus)
- Eskimåspov (Numenius borealis) – akut hotad, möjligen utdöd
- Långnäbbad spov (Numenius americanus)
- Orientspov (Numenius madagascariensis)
- Smalnäbbad spov (Numenius tenuirostris) – akut hotad, möjligen utdöd
- Storspov (Numenius arquata)
De fossil från sen eocen (cirka 35 miljoner år sedan) som återfunnits i Montmartreformationen i Frankrike och som beskrivits som Limosa gypsorum placerades först i släktet Numenius och kan faktiskt tillhöra detta släkte.[4]. Utöver det har bara en förhistorisk Numenius-spov beskrivits vilken härstammar från sen pleistocen och som återfunnits i grottan San Josecito i Mexiko. Detta fossil placerades först i det egna distinkta släktet Palnumenius, men är ett förstadium eller en förhistorisk underart besläktad med långnäbbad spov (N. americanus).[5]
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ John K. Terres (1980). The Audubon Society Encyclopedia of North American Birds. sid. 769. ISBN 0-394-46651-9
- ^ J.B. Gollop, T.W. Barry, & E.H. Iverson (1986). ”A Curlew By Many Other Names”. Eskimo Curlew A Vanishing Species?. Nature Saskatchewan. Arkiverad från originalet den 6 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080706062029/http://www.npwrc.usgs.gov/resource/birds/curlew/names.htm. Läst 12 januari 2008.
- ^ Thomas, 2004
- ^ Olson, 1985
- ^ Arroyo-Cabrales & Johnson, 2003
Källor redigera
Artikeln är översatt från engelskspråkiga wikipedias artikel [Curlew], läst 2010-02-13, där följande källor anges:
- Arroyo-Cabrales, Joaquín & Johnson, Eileen (2003): Catálogo de los ejemplares tipo procedentes de la Cueva de San Josecito, Nuevo León, México. Revista Mexicana de Ciencias Geológicas 20(1): 79-93. [Spansk med engelsk sammanfattning] PDF fulltext
- Hayman, Peter; Marchant, John & Prater, Tony (1986): Shorebirds: an identification guide to the waders of the world. Houghton Mifflin, Boston. ISBN 0-395-60237-8
- Olson, Storrs L. (1985): Section X.D.2.b. Scolopacidae. In: Farner, D.S.; King, J.R. & Parkes, Kenneth C. (eds.): Avian Biology 8: 174-175. Academic Press, New York.
- Thomas, Gavin H.; Wills, Matthew A. & Székely, Tamás (2004): A supertree approach to shorebird phylogeny. BMC journals 4: 28. doi:10.1186/1471-2148-4-28 PDF fulltext Supplement