Nordamerikansk opossum (Didelphis virginiana) är en art i familjen pungråttor. Den nordamerikanska opossumen är det enda pungdjuret på den nordamerikanska kontinenten. Den tillhör släktet Didelphis vars arter ofta bara kallas opossum. Dessa arter är inte nära släkt med Australiens klätterpungdjur, på engelska benämnda possums och inte heller med opossumråttorna.

Nordamerikansk opossum
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
UnderklassPungdjur
Marsupialia
OrdningPungråttor
Didelphimorphia
FamiljPungråttor
Didelphidae
SläkteDidelphis
ArtNordamerikansk opossum
D. virginiana
Vetenskapligt namn
§ Didelphis virginiana
AuktorKerr, 1792
Utbredning
Synonymer
  • Virginiapungråtta
Hitta fler artiklar om djur med

Utseende redigera

Nordamerikansk opossum har mörkt gråbrun päls, svarta ben och vitt ansikte. Populationer i sydliga trakter har allmänt tunnare täckhår och är mörkare än nordliga populationer.[2] Pungen (marsupium) är fullständigt utbildad och innehåller vanligen 13 spenar.[3] Antalet spenar kan variera mellan 9 och 17.[2] Spenarna bildar en cirkel med en spene i mitten.[4] Kroppslängden (huvud och bål) är cirka 32 till 50 centimeter; därutöver har arten en 25 till 54 centimeter lång svans,[4] som den kan gripa runt grenar med.[2] Svansen bär bara hår nära roten och är annars naken.[4]

Hos nordamerikansk opossum förekommer vanligen en mindre utpräglad könsdimorfism, hannar är ofta lite större, tydligt tyngre och har större hörntänder än honor.[3] Vikten varierar därför mellan 0,8 och 6,4 kg för hanar medan honor väger 0,3 till 3,7 kg.[3] Den genomsnittliga vikten är däremot bara 2,8 kg för hanar och 1,9 kg för honor.[2] I kalla regioner förlorar de ibland öronens och svansens spetsar på grund av frostskada.[3]

Fötterna har fyra tår var som är kloförsedda förutan den motsättliga stortån som saknar klo.[2]

Utbredning redigera

Nordamerikansk opossum förekommer i Nordamerika, från södra Kanada till Mexiko, och dessutom i Centralamerika fram till Costa Rica.[1] Djuret saknas i Nordamerikas stora stäpper (Great Plains) och i öknar längre västerut. Nordamerikansk opossum har däremot en avskild population vid USA:s västra kust.[1]

Ekologi redigera

Habitatet varierar mellan skogar, buskmarker och träskområden.[1] I torra regioner vistas arten oftast nära vattenansamlingar. Den kan även anpassa sig till människan och hittas i odlingar och vid städernas periferi.[1]

Individerna är främst aktiva på natten och lever oftast ensamma. Bara mindre grupper av honor eller ungdjur kan förekomma. Hannar är aggressiva mot varandra när de träffas.[5]

Nordamerikansk opposum går vanligen på marken men kan klättra i växtligheten och simma över mindre vattendrag om så behövs. Den går oftast långsamt och kan inte springa snabbare än 7,5 km/h.[2]

För att plocka bort parasiter, gamla hår eller andra främmande föremål från pälsen använder arten sina bakfötter. Bara ansiktet rensas med framfötterna.[2]

Blir den angripen och sårad, rullar den ihop sig, på samma sätt som de andra arterna i samma släkte och låtsas vara död”playing (o)possum”engelska.[2]

Föda redigera

Nordamerikansk opossum livnär sig av en varierad föda. Den äter animaliska ämnen som insekter, as och små ryggradsdjur. Djuret tar även frukter, sädesslag och andra växtdelar som föda.[2]

Fortplantning redigera

Fortplantningssättet är bara dokumenterat för nordamerikanska populationer. I USA:s sydliga delstater börjar fortplantningstiden så tidigt som januari/februari och slutar så sent som mitten av december.[4] Honor får oftast två kullar per år. Dräktigheten varar ungefär 13 dagar och sedan kravlar ungarna till pungen. Vid denna tidpunkt är de bara 11 mm långa och cirka 0,13 g tunga.[4] Ibland föds upp till 21 ungar och de som inte får tag i en spene dör efter kort tid. Ungarna är fästa vid sin spene i cirka 50 dagar och vistas tillfälligt utanför pungen efter cirka 70 dagar.[4] Små ungar gömmer honan ibland i munnen och större ungar håller sig fast på moderns rygg eller den del av svansen som bär hår.[2] Efter tre till fyra månader slutar honan med digivning. Könsmognaden infaller efter sex till åtta månader. Honor får i genomsnitt fyra kullar under sin livstid.[4]

Livslängden i naturen är allmänt tre år och vissa individer i fångenskap blev med människans vård fem år gamla.[4]

Nordamerikansk opossum och människor redigera

Arten förekommer nära människans samhällen och livnär sig där av avfall som annars skulle ruttna. Den kan bära och överföra vissa sjukdomar som rabies till människan.[5] Å andra sidan äter den många fästingar som minskar risken för borrelia.[6]

Faran att nordamerikansk opossum äter mindre husdjur som kycklingar är inte så stor som äldre källor uppger.[5][7]

Djuret jagas huvudsakligen i USA:s sydliga delstater för köttets skull. Nordamerikansk opossum kan hittas i några onlinebaserade matlagningssidor för viltkött samt i äldre kokböcker som The Joy of Cooking.[8]

Nordamerikanska opossum är i USA:s kultur nära bundna till landets sydöstra delstater. De framställs i amerikanska tecknade serier ofta som ociviliserade karaktärer eller hillbillies. I Walt Kelly's dagstidningsserie Pogo är huvudkaraktären en godhjärtad men något naiv opossum. Då den republikanska amerikanske presidenten Theodore Roosevelt var nära bunden till karaktären "Teddy Bear" etablerades karaktären "Billy Possum" för hans efterföljare William Howard Taft. Karaktären uppfattades inte positivt av USA:s befolkning och övergavs snart.[9][10]

Bildgalleri redigera

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 6 mars 2013.

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e] Cuarón, A.D., Emmons, L., Helgen, K., Reid, F., Lew, D., Patterson, B., Delgado, C. & Solari, S. 2008 Didelphis virginiana Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 21 mars 2013.
  2. ^ [a b c d e f g h i j] McManus, John J. (2 maj 1974). Didelphis virginiana (på engelska). Mammalian Species. American Society of Mammalogists. http://www.science.smith.edu/departments/Biology/VHAYSSEN/msi/pdf/i0076-3519-040-01-0001.pdf. Läst 23 mars 2013. 
  3. ^ [a b c d] North American Mammals: Didelphis virginiana. Läst 2009-12-29.
  4. ^ [a b c d e f g h] Nowak, R. M. (1999), "genus Didelphis", s. 31-33
  5. ^ [a b c] Newell, T. & R. Berg (18 april 2003). ”Virginia opossum” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.ummz.umich.edu/accounts/Didelphis_virginiana/. Läst 23 mars 2013. 
  6. ^ Biodiversity Loss Raises Disease Risk in Humans, Study Finds. Solveclimatenews.com (2010-12-02). Läst 2011-09-15.
  7. ^ Nordisk familjebok, Pungdjuren, 1904–1926
  8. ^ The joy of the ‘Joy of Cooking,’ circa 1962 Arkiverad 30 oktober 2006 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 2009-12-29.
  9. ^ Possum Politics Arkiverad 16 december 2006 hämtat från the Wayback Machine.. Possum Network. Läst 19 november 2006.
  10. ^ Political Postcards. Cyberbee learning. Läst 19 november 2006.

Tryckta källor redigera

  • Ronald M. Nowak (1999): Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore. ISBN 0801857899

Externa länkar redigera