En njalla (samiska) eller stolpbod är en mindre, vanligen knuttimrad träbyggnad som är placerad på en stolpe någon meter över marken. Som stege används ibland en grov timmerstock med uthuggna trappsteg. Förutom på samiskt område har den använts i Alaska och norra Kanada, där den fortfarande är i flitigt bruk.

Njalla vid Jillesnåle kapell i Lycksele lappmark.
Modern stolpbod i Alaska.
Ájtte på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk.
Rekonstruktion av en buerie på Skansen.

Samisk njalla redigera

Den stolpe som boden står på är släthyvlad och hal för att inte rovdjur, framför allt järv, ska kunna ta sig upp. De nomadiserande fjällsamerna hade i allmänhet en njalla vid vår- och höstvistet. Där förvarades renkött från höstslakten tills man återvände på vårvintern.[1] Även skogssamerna hade njallor vid sina fasta visten. Där användes de ofta för förvaring av torkad fisk.

Njallor har tidigare troligen funnits över hela Sápmi. Det finns också gott om geografiska namn som börjar på Njalla-, Njolla- och Nili-.

Ajtte redigera

En annan typ av samisk förrådsbod var lägre och stod på fyra stolpar, en i varje hörn. Den kallas för ájtte (aihte).[1] Den benämns buvrie av sydsamer.[2] Om stolparna utgörs av höga stubbar med rötterna kvar kallas boden ofta för gåsfotsbod.

Se även redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Manker, Ernst; Gustavsson Åke (1975). De åtta årstidernas folk. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 8354112. ISBN 91-46-19788-5 
  2. ^ ”Södra Lapplandsfjällen - Förutsättningar för hållbar utveckling” (  PDF). Länsstyrelsen Västerbotten, Meddelande 8 2005. Arkiverad från originalet den 21 april 2021. https://web.archive.org/web/20210421113144/https://docplayer.se/storage/62/46619743/1619008174/g1eHldKPaciKvJsmFQ_UcA/46619743.pdf. Läst 8 november 2007.