Nesna kommun

kommun i Nordland fylke i Norge

Nesna kommun (norska: Nesna kommune) är en kommun i Nordland fylke i norra Norge. Kommunens centralort är tätorten Nesna (med 1 309 invånare, 1 januari 2011). Orten är anlöpshamn för Hurtigruten.

Nesna kommun
Nesna
Kommun
Nesna
Kommunflagga
Land Norge Norge
Fylke Nordland fylke
Koordinater 66°15′28″N 13°2′6″Ö / 66.25778°N 13.03500°Ö / 66.25778; 13.03500
Centralort Nesna
Area 402,82 km² (2020)[7]
 - land 181,29 km² (2020)
 - vatten 221,54 km²
Folkmängd 1 783 (2023)[8]
Befolkningstäthet 10 invånare/km²
Grundad 1837[1]
 - Tillförda områden Hemnes kommun (1919)[3]
Dønnes kommun (1962)[3]
 - Avträdda områden Dønnes kommun (1888)[2]
Leirfjord (1945)[3]
Dønna kommun (1962)[4]
Leirfjord (1964)[5]
Rana kommun (1964)[5]
Politik  
 - Kommunstyrelsens
ordförande
Hanne Davidsen (2015–) (Ap)[6]
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Kommunkod 1828
Geonames 3144660
Målform bokmål
Översiktskarta
Översiktskarta
Översiktskarta
Wikimedia Commons: Nesna
Webbplats: https://www.nesna.kommune.no/
Redigera Wikidata
Karta över Nesna kommun.

Historia redigera

Nesna fick kommunrättigheter 1837.[9] Nesna kommun delades 1888 varvid Dønna kommun bildades. 1919 tillförs ett område med fyra invånare från Hemnes kommun. 1949 överförs ett område med 26 invånare till Leirfjords kommun. 1962 överförs ett område med 80 invånare på ön Tomma från Dønna kommun och ett område på ön Løkta med lika många invånare överförs till Dønna. Kommunen fick sin nuvarande omfattning 1964 varvid delar av den tidigare kommunens område fördes över till Leirfjords kommun (området söder om Ranfjorden) respektive Rana kommun (Sjona-avsnittet).[10]

Prästen Peter Dass (1647-1707) bodde större delen av sitt liv i Nesna och beskrev människor och den nordnorska naturen i dikten Nordlands Trompet. År 1918 startade Hålogaland lärarskola i Nesna. Skolan utvecklades och drog till sig många nya yrkeskategorier till bygden.[11] Från 1923 anlöper Hurtigruten Nesna både på nord- och sydgående trafik.[12]

Andra världskriget redigera

 
Tyska slagskeppet Tirpitz.

Under andra världskriget omkom många sjömän från Nesna. Flera tyska fästningar byggdes i Nesnas omgivningar.[13] Våren 1943 passerade det tyska slagskeppet Tirpitz på väg norrut.[14]

Kommunikationer redigera

 
Färjan Tomma vid Handnesøya, 2011.

Kustriksvägen passerar Nesna med en färjelinje från Leirfjord över Ranfjorden. Från tätorten går också färjor till öarna Tomma, Hugla och Handnesøya. Hurtigruten trafikerar dagligen Nesna, ca 0530 på väg norrut och ca 1100 på väg söderut. Nordlandsexpressen mellan Bodø och Sandnessjøen angör också Nesna.

Näringsliv redigera

 
Högskolen i Nesna, gamla byggnaden

Nesna är en stor jordbrukskommun med 65 gårdar i drift. Det finns också laxodlingar och musselodlingar. Helgeland Maritime producerar element till brobyggnad. Högskolan i Nesna (tidigare Hålogaland lärarskola) och Helgeland Maritime är kommunens största arbetsplatser.[15]

Helgeland Maritime är varv och mekanisk verkstad för ombyggnad, reparationer och offshoretjänster.[16]

Vid Skogsøy ligger Helgeland varv som ingår i Westcongruppen.[17]

I huvudorten tillverkades Nesnalobben, en filtsko för vinterbruk.

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), 16 mars 2018.

Noter redigera

  1. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  2. ^ Dag Juvkam, Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Statistisk sentralbyrå, maj 1999, s. 74, ISBN 82-537-4684-9, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Dag Juvkam, Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Statistisk sentralbyrå, maj 1999, s. 78, ISBN 82-537-4684-9, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Dag Juvkam, Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Statistisk sentralbyrå, maj 1999, s. 76, ISBN 82-537-4684-9, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Dag Juvkam, Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Statistisk sentralbyrå, maj 1999, s. 77, ISBN 82-537-4684-9, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Kommunestyret (på norskt bokmål), läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Statens kartverk, Arealstatistikk for Norge 2020, Statens kartverk, 20 december 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ 07459: Alders- og kjønnsfordeling i kommuner, fylker og hele landets befolkning (K) 1986 - 2023 (på norskt bokmål), Statistisk sentralbyrå, 21 februari 2023, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Nesna i Store norske leksikons nätupplaga. Läst 22 augusti 2020.
  10. ^ Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Dag Juvkam, Statistisk sentralbyrå, 1999, ISBN 82-537-4684-9.
  11. ^ ”1900-tallet i Nesna” Arkiverad 18 februari 2019 hämtat från the Wayback Machine.. nfk.no. Läst 8 februari 2019.
  12. ^ Jenssen 2015, sid. 91.
  13. ^ Jenssen 2015, sid. 270-271.
  14. ^ Jenssen 2015, sid. 301.
  15. ^ ”Næringsliv i Nesna” Arkiverad 18 februari 2019 hämtat från the Wayback Machine.. nfk.no. Läst 17 februari 2019.
  16. ^ ”Helgeland Maritime A/S”. io.no. Läst 17 februari 2019.
  17. ^ ”Westcon Yards” Arkiverad 18 februari 2019 hämtat från the Wayback Machine.. westcon.no. Läst 17 februari 2019.

Tryckta källor redigera

  • Jenssen, Øyvind (2015). Nesna bygdebok – band#3. Nesna Hembygdslag