Nefrotiskt syndrom
Nefrotiskt syndrom (ibland förkortat NS) är ett syndrom (en samling symtom) till följd av en förändring i njurarna. Definitionen av nefrotiskt syndrom är att följande symtom föreligger samtidigt:[1]
- Proteinuri (protein i urinen/"äggvita i urinen"; albuminutsöndring på 3,5g/dygn)
- Hypoalbuminemi (onormalt låg nivå albumin i blodet)
- Ödem (vätskeansamling, exempelvis i benen) eller ascites
- Hyperlipidemi (hög fetthalt i blodet)
| Nefrotiskt syndrom | |
| Latin: syndroma nephroticum | |
_HE.jpg) | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | N04 |
| ICD-9 | 581.9 |
| DiseasesDB | 8905 |
| Medlineplus | 000490 |
| eMedicine | med/1612 ped/1564 |
| MeSH | svensk engelsk |
Möjliga komplikationer (följder) är njursvikt, blodpropp och/eller undernäring.[1]
Förekomst redigera
Omkring 3 per 100 000 vuxna drabbas varje år. Tillståndet är vanligare hos barn.[2]
Orsak redigera
Gemensamt för alla orsaker till nefrotiskt syndrom är att en förändring på glomeruli skett, vilket gjort det mer genomsläppligt för proteiner.[3] Normal mängd protein/albumin i urinen är under 0,3 gram per dygn, men vid nefrotiskt syndrom har glomeruliförändringen lett till att albuminhalten i urinen är över 3,5 gram per dygn.[1]
Den glomerulära förändringen kan exempelvis orsakas av diabetes, cancer, hepatit B, hepatit C, HIV, glomerulonefrit, SLE, amyloidos, glomerulär skada som följd av NSAID-användning eller tungmetaller.[3]
Diagnos och behandling redigera
Vid misstanke om nefrotiskt syndrom mäts mängden albumin i urinen. För att mäta njurfunktion och bedöma risken för blodpropp eller infektion mäter man även mängden albumin, kreatinin, urea, kolesterol, triglycerider och antikroppar i blodet. För att utreda bakomliggande orsak utförs ofta njurbiopsi (vävnadsprov) och ultraljud.[3]
Primär behandling utgörs av att behandla bakomliggande orsak.[1] I övrigt behandlas symtomen på följande vis:[3]
- Diuretika mot ödem/vätskeansamling
- ACE-hämmare eller ARB samt minskat saltintag mot proteinuri
- Statiner mot höga blodfetter
- Antikoagulantia (exempelvis warfarin) mot blodproppsrisk
Referenser redigera
- ^ [a b c d] Dreja, K. & Jönsson, A. (2014) s. 474
- ^ ”Nefrotiskt syndrom – Njurförbundet”. njurforbundet.se. http://njurforbundet.se/sjukdom-behandling/nefrotiskt-syndrom/. Läst 21 augusti 2018.
- ^ [a b c d] ”Nefrotiskt syndrom”. www.internetmedicin.se. https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=3643. Läst 21 augusti 2018.
Källhänvisningar redigera
- Dreja, K. & Jönsson, A. (2016) Njursjukdomar. I Kumlien, C. & Rystedt, J. (red.) Omvårdnad & kirurgi (s. 457-482). Studentlitteratur: Lund. ISBN 978-91-44-08886-0