Naurusångare

fågelart i familjen rörsångare

Naurusångare[2] (Acrocephalus rehsei) är en fågel i familjen rörsångare inom ordningen tättingar.[3] Fågeln är endemisk för ön Nauru i Mikronesien.[3]

Naurusångare
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljRörsångare
Acrocephalidae
SläkteAcrocephalus
ArtNaurusångare
A. rehsei
Vetenskapligt namn
§ Acrocephalus rehsei
Auktor(Finsch, 1883)
Utbredning
Synonymer
  • Calamoherpe rehsei
  • Acrocephalus luscinius rehsei
  • Acrocephalus luscinia rehsi

Utbredning och systematik redigera

Naurusångaren är en av två landlevande häckande fåglar med naturlig förekomst på Nauru, den andra är mikronesisk kejsarduva, och den är enda tättingen. Den är besläktad med andra mikronesiska arter i släktet Acrocephalus. Alla har utvecklats från en eller flera utvecklingslinjer ur detta släkte i Stillahavsområdet. Några av de närbesläktade arterna på närliggande öar är karolinersångare, som den initialt sammanblandades med, och marianersångare, som tidigare ansetts tillhöra samma art.

Familjetillhörighet redigera

Tidigare fördes rörsångarna liksom ett mycket stort antal andra arter till familjen Sylviidae, tidigare kallad rätt och slätt sångare. Forskning har dock visat att denna gruppering är missvisande, eftersom då även välkända och mycket distinkta familjer som svalor, lärkor och stjärtmesar i så fall bör inkluderas.[4] Naurusångaren med släktingar har därför brutits ut till familjen rörsångare (Acrocephalidae).

Utseende och ekologi redigera

Naurusångaren är medelstor rörsångare. Den har mörkbrun ovansida, beige undersida och lång smal näbb. Den bygger ett grunt skålformat bo och lägger två eller tre vita ägg. Dess föda utgörs av insekter. I övrigt är mycket lite känt beträffande denna fågels ekologi.

Status och hot redigera

Fågeln påträffas över hela ön, som har förändrats kraftigt under de senaste decennierna på grund av fosfatbrytning. Eventuellt är naurusångaren hotad av introducerade predatorer och kraftiga förändringar av den miljö där den lever. Dess mycket begränsade utbredningsområde gör också att den kan vara känslig för slumpmässiga förändringar, som tropiska orkaner. Rapporter om en liknande fågel på närliggande öar gör det troligt att den tidigare funnits på andra öar men lokalt dött ut på grund av predation från introducerade katter. IUCN kategoriserar arten som nära hotad.[1]

Noter redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2023 Acrocephalus rehsei Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 21 december 2023.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.

Externa länkar redigera