Nasolamia velox
Nasolamia velox[3] är en hajart som först beskrevs av Gilbert 1898. Nasolamia velox är ensam i släktet Nasolamia som ingår i familjen revhajar.[4][5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]
| Nasolamia velox Status i världen: Kunskapsbrist[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Broskfiskar Chondrichthyes |
| Klass | Hajar och rockor Elasmobranchii |
| Ordning | Gråhajartade hajar Carcharhiniformes |
| Familj | Revhajar Carcharhinidae |
| Släkte | Nasolamia Compagno & Garrick, 1983 |
| Art | Nasolamia velox |
| Vetenskapligt namn | |
| § Nasolamia velox | |
| Auktor | (Gilbert, 1898) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| Carcharhinus velox Gilbert, 1898[2] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Denna haj liknar i utseende arterna i släktet Carcharhinus. Den blir upp till 150 cm lång (sällan 165 cm[1]) och den kännetecknas av en långsträckt konformig nos med stora näsborrar. Dessutom förekommer en svart fläck med vitaktig kant på nosens topp. På ovansidan har kroppen en ljusgrå till gråbrun färg utan mönster och undersidan är lite ljusare.[6]
Nasolamia velox lever i Stilla havet nära Amerikas kustlinje från norra Mexiko till södra Peru. Den hittas även i Californiaviken. Denna haj vistas vanligen i regioner som ligger 15 till 195 meter under havsytan. Arten besöker ibland områden kring flodernas mynningar med bräckt vatten.[1]
Arten jagar mindre fiskar och kräftdjur. I norra delen av utbredningsområdet sker fortplantningen troligen mellan maj och juli. Honor lägger inga ägg utan föder fem eller sex levande ungar per tillfälle (vivipari). Vid födelsen är ungarna i genomsnitt 53 cm långa.[6]
Attacker på människor är inte dokumenterade.[6]
Nasolamia velox är allmänt sällsynt. Fiske på arten förekommer men det sker inte intensivt. Hajen kan också vara en bifångst vid fiske på andra havsdjur. IUCN kategoriserar arten globalt som otillräckligt studerad.[1]
Källor redigera
- ^ [a b c d] Ruiz, C., Arauz, R., Pérez-Jiménez, J.C., Castillo-Geniz, J.L.& Soriano-Velásquez, S. 2009 Nasolamia velox . Från: IUCN 2009. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 24 oktober 2019.
- ^ Compagno, L.J.V. (1984) FAO Species Catalogue. Vol. 4. Sharks of the world. An annotated and illustrated catalogue of shark species known to date. Part 2 - Carcharhiniformes., FAO Fish. Synop. 125(4/2):251-655.
- ^ Compagno, L.J.V. (1999) Checklist of living elasmobranchs., p. 471-498. In W.C. Hamlett (ed.) Sharks, skates, and rays: the biology of elasmobranch fishes. Johns Hopkins University Press, Maryland.
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (30 mars 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/nasolamia+velox/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ FishBase. Froese R. & Pauly D. (eds), 2011-06-14
- ^ [a b c] ”Whitenose shark”. Marine Species Identification Portal. Naturalis Biodiversity Center, Nederländerna. http://species-identification.org/species.php?species_group=sharks&id=468&menuentry=soorten. Läst 24 oktober 2019.[död länk]
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Nasolamia velox.
Wikispecies har information om Nasolamia velox.
