Drakensbergklipphoppare

afrikansk fågelart
(Omdirigerad från Namibiaklipphoppare)

Drakensbergklipphoppare[2] (Chaetops aurantius) är en tätting i familjen klipphoppare inom ordningen tättingar, endemisk för bergskedjan Drakensberg i Sydafrika och Lesotho.[3]

Drakensbergklipphoppare
Status i världen: Nära hotad[1]
Hona med en larv i näbben.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljKlipphoppare
Chaetopidae
SläkteChaetops
ArtDrakensbergklipphoppare
C. aurantius
Vetenskapligt namn
§ Chaetops aurantius
AuktorLayard, 1867
Utbredning
Synonymer
Chaetops aurantius frenatus

Kännetecken redigera

Utseende redigera

Drakensbergklipphopparen är en medelstor tätting med en kroppslängd på 23-25 centimeter. Den har en lång svart stjärt och starka ben. Adulta hanen har mörkgrått huvud med ett tunt vitt ögonbrynsstreck och en bred vit mustasch. Rygg och vingar är mörkgrå, medan undersidan är orange och övergumpen roströd.[4]

 
Hane drakensbergklipphoppare.

Hona och ungfågel har blekare grått på huvud, ovansida och vingar, mindre markant tecknat huvud, en orange övergump och brungul undersida. Den närbesläktade kapklipphopparen har roströd undersida hos hanen och mörkare gulbrun undersida hos hona och ungfåglar.[4]

Läten redigera

Drakensbergklipphopparens läte liknar kapklipphopparens, en serie snabbt upprepade pipande visslingar.[5]

Utbredning och systematik redigera

Fågeln förekommer på steniga bergssluttningar i Lesotho, Natal och östra Kapprovinsen.[3] Vissa behandlar den som underart till kapklipphoppare (Chaetops frenatus).[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Familjetillhörighet redigera

Klipphopparna behandlades tidigare som udda trastar (i familjen Turdidae), men DNA-studier har avslöjat att de är systergrupp med de likaledes afrikanska kråktrastarna (Picathartidae). Dessa bildar en grupp tillsammans med den sydostasiatiska ralltrasten (Eupetidae).[7][8][9]

Levnadssätt redigera

Drakensbergklipphopparen är en markhäckande art som födosöker på klippiga sluttningar. Som namnet avslöjar ses den ofta sitta på stenar och klipputsprång. Häckningen är ofta kooperativ på så sätt att två ytterligare individer, vanligtvis förra årets ungar, hjälper paret med att mata ungarna och försvara reviret.[10]

 
Ung drakensbergklipphoppare.

Status och hot redigera

Arten har en rätt liten världsutbredning och världspopulation som består av 100.000 till 500.000 individer,[11] och som dessutom minskar relativt kraftigt. IUCN kategoriserar därför arten som nära hotad.[1]

Noter redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2017 Chaetops aurantius . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.2. Läst 1 februari 2018.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Sinclair, Ian; Hockey, Phil; Tarboton, Warwick (2002). Sasol birds of southern Africa: the region's most comprehensive illustrated guide (3rd). Cape Town: Struik. ISBN 1-86872-721-1 
  5. ^ Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235 
  6. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  7. ^ Barker, F.K., A. Cibois, P. Schikler, J. Feinstein, and J. Cracraft. 2004. Phylogeny and diversification of the largest avian radiation. Proc. Nat. Acad. Sci. 101: 11040-11045.
  8. ^ Beresford, P., F.K. Barker, P.G. Ryan, and T.M. Crowe. 2005. African endemics span the tree of songbirds (Passeri): molecular systematics of several evolutionary 'enigmas'. Proc. R. Soc. B 272: 849-858.
  9. ^ Cracraft, J., F.K. Barker, M. Braun, J. Harshman, G.J. Dyke, J. Feinstein, S. Stanley, A. Cibois, P. Schikler, P. Beresford, J. García-Moreno, M.D. Sorenson, T. Yuri and D.P. Mindell. 2004. Phylogenetic relationships among modern birds (Neornithes): toward an avian tree of life. Pp. 468-489 in J. Cracraft & M. J. Donoghue, eds. Assembling the Tree of Life. Oxford University Press, New York.
  10. ^ Allan, D.G. (2005). ”Drakensberg Rockjumper”. i Hockey, P.A.R.; Dean, W.R.J.; Ryan, P.G.. Roberts Birds of Southern Africa (7th). Cape Town: Trustees of the John Voelcker Bird Book Fund. ISBN 0620340533 
  11. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar redigera