Wikipedia

Mozilla Firefox

webbläsare av Mozilla Foundation
Uppslagsordet ”Firefox” leder hit. För andra betydelser, se Firefox (olika betydelser).

Mozilla Firefox (eller bara Firefox förkortat Fx eller fx), engelskt uttal: [moʊˈzɪlə ˈfaɪɹfɑks] (amerikanska) [moʊˈzɪlə ˈfaɪəfɒks] (brittiska), är en fri webbläsare som baseras på öppen källkod och finns till många operativsystem. Moderna versioner av programmet är utvecklade för Android, Linux, macOS samt Windows, och Firefox 106.0 har full översättning på 98 olika språk och språkvarianter (oktober 2022).[5]

Mozilla Firefox
Mozilla Firefox logotyp
Skärmdump av Mozilla Firefox 110 i Windows 11.
UtvecklareMozilla Foundation
Först släppt23 september 2002; för 21 år sedan (2002-09-23)
Senaste utgåva121.0
(19 december 2023; för 4 månader sedan (2023-12-19)[1])
Senaste betautgåva116.0beta
(5 juli 2023; för 9 månader sedan (2023-07-05)[2][3])
Skriven iC++, Javascript, HTML, C, Rust[4]
UtvecklingsstatusAktiv
OperativsystemMultiplattform
PlattformIntel x86
TypWebbläsare
Språk98 (14 november 2017)[5]
LicensMPL-2.0
Webbplatswww.mozilla.org/firefox

Historik redigera

Firefox är en avknoppning av Mozilla som i sin tur var en fortsättning på Netscape Navigator. Syftet med avknoppningen var att man ville gå från den monolitiska uppbyggnaden som Mozilla utgjorde. Istället splittrade man detta allt-i-allo-program i separata program. Då uppstod Firefox, e-post-klienten Mozilla Thunderbird, IRC-klienten ChatZilla och kalenderapplikationen SunBird.

Version 1.0.x av Firefox passerade den 20 oktober 2005 100 miljoner nedladdningar, vilket gjorde det till ett av de mest spridda programmen byggt på öppen källkod någonsin[6].

Firefox 1.5 släpptes den 29 november 2005 och laddades ned i över 1,5 miljoner exemplar redan det första dygnet[6]. Mozilla Firefox 2.0 släpptes den 24 oktober 2006.

Ursprungligen licenserades Firefox endast under Mozillas egen fria licens, MPL, som inte var kompatibel med GNU GPL och en del andra allmänt använda licenser. För att underlätta återanvändning av kod ändrades licenseringen så att man också får använda koden under GPL och LGPL[7]

Firefox 3.0 släpptes den 17 juni 2008, dagen som Mozilla kallade Download Day; Mozilla ville göra Firefox 3.0 till den mest nedladdade programvaran under 24 timmar någonsin. Resultatet blev över 8 miljoner nedladdningar.[8] Den 30 juni 2009 släpptes Firefox 3.5 och i samband med detta uppdaterades den officiella Firefox-logotypen.

Namn redigera

 
Version 0.1, kallad Phoenix, i Windows XP.

När programmet släpptes 2002 kallades det först Phoenix. År 2003 ändrades namnet till Firebird efter klagomål från BIOS-tillverkaren Phoenix Technologies. Knappt ett år därefter ändrades namnet återigen, denna gång till det nuvarande namnet – detta för att undvika förväxling med databasprojektet FirebirdSQL, som också baseras på öppen källkod.

Det slutgiltiga namnet Firefox valdes för att det påminner starkt om det föregående namnet Firebird, och dels för att namnet är unikt i dataindustrin. För att undvika eventuella framtida namnbyten inledde Mozillastiftelsen december 2003 en process för att registrera Firefox som ett varumärke i USA. Varumärket var dock redan registrerat i Storbritannien, varpå Mozilla licensierade namnet från dess ägare.

Namnet Firefox kommer från ett engelskt smeknamn på den asiatiska djurarten röd panda, även kallad kattbjörn.[9][10]

En tid gällde att för att få publicera modifierade varianter av programmet under namnet Firefox måste ändringarna godkännas av Mozilla eller uppfylla vissa kriterier. Dessa kriterier upplevdes av en del projekt för fri programvara som för strikta, varför till exempel Debian, Free Software Foundation och gNewSense under en period distribuerade sina varianter under annat namn: Iceweasel, GNU Icecat respektive Burningdog.[11][12][13]

Logotyphistorik redigera

  •  
    Logotyp för "Phoenix" och "Firebird" innan namnbytet till Firefox.
  •  
    Firefox 3.5–22, från 30 juni 2009 till 25 juni 2013.
  •  
    Firefox 23–56, från 6 augusti 2013 till 28 september 2017.
  •  
    Firefox 57–69, från 14 november 2017 till 3 september 2019.
  •  
    Firefox 70 och senare, sedan 22 oktober 2019.

Utmärkande drag redigera

Funktioner redigera

Mozilla Firefox använder liksom andra projekt i Mozilla-familjen renderingsmotorn Gecko för att rita upp grafik och gränssnitt. Firefox är ett av de program som populariserat användandet av flikar, det vill säga att man kan ha flera webbsidor öppna samtidigt inuti samma fönster och växla mellan dessa. Denna funktion infördes sedan i Internet Explorer 7 från Microsoft, men Firefox var dock långt ifrån först med denna teknik, som blev populär med Opera.

Programmet introducerade även en speciell sorts sökning, find as you type, motsvarande sökfunktionen i emacs. När man söker inuti en sida (Ctrl + F i Windows och Linux, kommandotangent + F i OS X), får man en enkel rad längst ner istället i stället för att få upp en extra dialog, och dessutom söker man i realtid. Resultatet uppdateras hela tiden allt eftersom man skriver sina söktermer.

Firefox har inbyggt stöd för ett flertal sökmotorer, bland annat Google, Yahoo! och Dictionary.com. Om man skriver in något i adressfältet som inte är en URL så hoppar webbläsaren till det första matchande resultatet på Google. Detta är något som går att ändra; populärt är till exempel att göra en vanlig Google-sökning istället.[källa behövs]

Webbläsaren har även inbyggd stavningskontroll för textrutor i formulär på webbsidor.[14]

Tillägg och konfiguration redigera

En anledning till att Firefox har blivit så populär kan vara att webbläsaren har stöd för så kallade tillägg, extensions, med ett API som historiskt har varit både mångsidigt och förhållandevis säkert[15]. Tillägg ger användaren möjlighet att utöka, förbättra och förändra webbläsarens olika funktioner. Det finns bland annat tillägg som blockerar annonser, hjälper till med webbutveckling, lägger till extrakommandon.

Tilläggen programmeras, precis som webbsidor, i HTML, CSS och Javascript. Stora delar av det gränssnitt (API) som används för att programmera tilläggen är kompatibelt med Google Chrome, Microsoft Edge och Opera.[16][17] Detta underlättar vid portering av tillägg mellan olika webbläsare.

Tidigare skrevs tilläggen till Firefox i bland annat Javascript och XUL, Mozilla-projektets egna XML-baserade uppmärkningsspråk för grafiska gränssnitt. Eftersom utvecklarna ansåg att vissa av teknologierna började bli föråldrade och utgjorde säkerhetsproblem[18] valde man att fasa ut dessa tillägg för att låta dem bli ersatta av dem gjorda med HTML, CSS och JavaScript. Eftersom detta innebar att många äldre tillägg inte längre skulle fungera blev flera utvecklare upprörda, men Mozilla hävdade att utfasningen skulle resultera i en minskad verifieringstid av tilläggen och ökad säkerhet för slutanvändarna.[19] I samband med lanseringen av Firefox 57 den 14 november 2017 upphörde de äldre tilläggen att fungera helt och hållet.[20]

Stöd för programvarustandarder redigera

Mozilla Firefox har i hög grad stöd för många vanliga webbstandarder, speciellt de som specificerats av W3C. Programmet har stöd för standarder som HTML, XML, XHTML, CSS, Javascript, SVG, DOM, MathML, DTD, XSL och XPath. Programmet har även stöd för transparens i PNG-bilder samt animerade APNG-bilder.

I mars 2017 (Firefox 52) togs dock stödet för Java bort.[21]

Kritik redigera

Medan Firefox stora tillgång på tillägg är uppskattad bland många av användarna, menar en del kritiker[källa behövs] att inbyggd funktionalitet har fördelar. De anser bland annat att inbyggda funktioner har bättre potential att vara välintegrerade, löper mindre risk för att stödet för funktionen försvinner vid en uppgradering på grund av ändringar i webbläsaren och att det är praktiskt för användaren att inte behöva leta reda på tillägg.

Vissa kritiserade de första versionerna av Firefox för att den renderar långsammare än konkurrerande webbläsare som Internet Explorer, Opera och Safari, med effekten att sidor visas långsammare för användaren.[22] Samtidigt har äldre, numera utfasade versioner av Firefox kritiserats för att de tog längre tid på sig att starta än tidigare nämnda webbläsare,[22] även om vad gäller Internet Explorer detta delvis kan förklaras[källa behövs] av att Internet Explorer delar en mängd kod med windowsprogrammet Utforskaren.

Firefox for mobile redigera

Huvudartikel: Mozilla Fennec

Firefox for mobile (kodnamn Fennec) är Mozillas officiella webbläsare för mobila enheter, såsom mobiltelefoner, handdatorer och surfplattor.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ ”Firefox 121.0, See All New Features, Updates and Fixes” (på engelska). 19 december 2023. https://www.mozilla.org/en-US/firefox/121.0/releasenotes/. Läst 19 december 2023. 
  2. ^ ”Firefox Beta 116.0beta, See All New Features, Updates and Fixes” (på engelska). 5 juli 2023. https://www.mozilla.org/en-US/firefox/116.0beta/releasenotes/. Läst 13 juli 2023. 
  3. ^ ”Mozilla Firefox Web Browser – Ladda ner Firefox Beta på ditt språk – Mozilla”. https://www.mozilla.org/sv-SE/firefox/beta/all/. Läst 29 oktober 2022. 
  4. ^ Yegulalp, Serdar (3 februari 2017). ”Mozilla binds Firefox’s fate to the Rust language” (på engelska). InfoWorld. http://www.infoworld.com/article/3165424/web-browsers/mozilla-binds-firefoxs-fate-to-the-rust-language.html. Läst 19 augusti 2017. 
  5. ^ [a b] ”Webbläsaren Mozilla Firefox – Ladda ner Firefox på ditt språk – Mozilla”. https://www.mozilla.org/sv-SE/firefox/all/. Läst 29 oktober 2022. 
  6. ^ [a b] ”Firefox 1.5 'smashes' 1.0 download stats” (på engelska). ZDNet. 1 december 2005. Arkiverad från originalet den 1 december 2020. https://web.archive.org/web/20201201164039/https://www.zdnet.com/article/firefox-1-5-smashes-1-0-download-stats/. Läst 15 januari 2022. 
  7. ^ ”Mozilla Relicensing FAQ”. Mozilla. 21 april 2008. https://www-archive.mozilla.org/mpl/relicensing-faq. Läst 15 januari 2022. 
  8. ^ ”We’re official!” (på engelska). The Mozilla Blog. 2 juli 2008. http://blog.mozilla.com/blog/2008/07/02/were-official/. Läst 22 mars 2011. 
  9. ^ Steven Garrity, Gervase Markham, Ben Goodger, Bart Decrem med flera (4 september 2006). ”Mozilla Firefox – Brand Name FAQ”. Arkiverad från originalet den 28 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120228204829/http://www.mozilla.org/projects/firefox/firefox-name-faq.html. Läst 8 juli 2008. 
  10. ^ ”Mamal factsheet – Red Panda”. Wellingston Zoo. Arkiverad från originalet den 9 september 2008. https://web.archive.org/web/20080909070008/http://www.wellingtonzoo.com/animals/animals/mammals/panda.html. Läst 8 juli 2008. 
  11. ^ Slashdot:Firefox To Be Renamed In Debian
  12. ^ Internetnews.com: Firefox Not Really Free?
  13. ^ FSF: Gnuzilla
  14. ^ ”Funktioner i Firefox”. Mozilla Foundation. http://www.mozilla.org/sv-SE/firefox/features/. Läst 15 maj 2013. 
  15. ^ Comparing Security Implications of IE and Firefox add-ons, läst den 9 september 2018.
  16. ^ Browser Extensions, läst den 9 september 2018.
  17. ^ Browser Extensions - Draft Community Group Report, läst den 9 september 2018.
  18. ^ The Future of Developing Firefox Add-ons, läst den 9 september 2018.
  19. ^ Mozilla drops XUL, changes Firefox APIs; developers unhappy, läst den 9 september 2018.
  20. ^ Version 57.0, first offered to Release channel users on November 14, 2017, läst den 9 september 2018.
  21. ^ www.java.com: Java-insticksprogram fungerar inte i Firefox när Java har installerats Läst 17 mars 2017.
  22. ^ [a b] Wilton-Jones, Mark. ”Browser speed comparisons” (på engelska). HowToCreate. http://www.howtocreate.co.uk/browserSpeed.html#winspeed. Läst 15 maj 2013. 

Externa länkar redigera

Wikimedia Commons har media som rör Mozilla Firefox.


Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mozilla_Firefox&oldid=54303172”