Monopol (Monopoly på originalspråket engelska), är ett av världens mest populära och sålda sällskapsspel. Spelets namn kommer från den ekonomiska termen monopol, betecknande det tillstånd då en marknad domineras av en enda aktör. Spelets vinstvillkor är formulerade som en förenkling av ekonomisk verksamhet med handel och uthyrning av fastigheter och tomter.

Monopol
Monopoly game logo.svg
Monopols logotyp (2008–idag)
OriginaltitelMonopoly
KonstruktörElizabeth Magie
Charles Darrow
IllustratörMatt Pocock
Utgivningsår1935
UtgivareHasbro
Parker Brothers
Waddingtons
Winning Moves
Antal spelare2–6 (normalt)
2–12 (varierar)
Speltid60–240 minuter (normalt)
Åldersrekom­mendation8 år
GenreBrädspel
TemaEkonomi
Tagline"The Fast-Dealing Property Trading Game"
Webbplatsmonopoly.hasbro.com
Spelserie
FöregångareThe Landlord's Game
Klassiska spelpjäser.

Den amerikanska originalversionen av spelet utspelar sig i Atlantic City.

Historik redigera

Monopol lanserades 1935 av Parker Brothers, baserat på det tidigare The Landlord's Game, patenterat 1904 av spelutvecklaren Elizabeth Magie.[1] Hon skapade spelet med en tydlig antikapitalistisk agenda som skulle visa hur privat ägande och hyror skapade monopol och utslagning, men samarbete och delat ägande skapade välfärd för alla. Hon förnyade sitt patent 1924 med lite ändringar. Ungefär tio år senare gjorde en arbetslös försäljare en variant på spelet som han kallade Monopol. Han sålde spelet till Parker Brothers, som fick reda på att det var baserat på The Landlord's game och därför köpte rättigheterna även till det.[2][3]

Monopol på svenska redigera

Monopol utkom för första gången på svenska 1937.[4] Spelplanens tomter är namngivna efter platser och gator i Stockholm. Det var Albert Bonnier Jr, i sin roll som teknisk chef på förlaget Åhlén och Åkerlund, som lät en medarbetare leta runt i Stockholm för att bestämma vilka gator som skulle utgöra tomter på spelplanen; Norrmalmstorg blev den dyraste.[3] Valutan anges i kronor och har växlingskursen av 1 amerikansk dollar = 20 svenska kronor (ursprungligen 50 kronor) jämfört med det amerikanska originalet. I och med ändringen av växlingskursen ändrades också priset på gator och torg. Även namnet på vissa rutor har ändrats genom åren.

Sedan 2008 finns Monopol Göteborg med göteborgska gator och platser och sedan 2010 finns även Monopol Uppsala med platser och gator i Uppsala.

Monopol national redigera

2008 utkom en modifierad svensk version, Monopol national. Där är Stockholmsgatorna ersatta med svenska orter och samhällen som valts genom en omröstning som allmänheten inbjudits att delta i.

De nya städerna redigera

Alfabetisk ordning

Spelplanen redigera

Spelplanen består av 40 rutor, varav tjugotvå är tomter, fyra stationer, två verk (vattenlednings- och elverket), tre ”chans”, tre ”allmänning” , en ”betala lyxskatt”, en ”inkomstskatt”, ”Gå”, ”På besök i fängelse”, ”Fri parkering” och ”Gå i fängelse”.

Spelplan (Sverige) redigera

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ Burton H. Wolfe: The Monopolization of Monopoly – The $500 Buyout. Arkiverad 10 december 2005 hämtat från the Wayback Machine. The San Francisco Bay Guardian, 1976/Adena.com. (läst 2011-09-28)
  2. ^ ”Före Monopol spelade vi antikapitalistiskt | Arbetet”. 24 januari 2014. http://arbetet.se/2014/01/24/fore-monopol-spelade-vi-antikapitalistiskt/. Läst 20 mars 2017. 
  3. ^ [a b] Johanna Lundsgård (2 maj 2016). ”Åttio år i centrum”. Dagens Industri. Arkiverad från originalet den 4 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160504154724/http://weekend.di.se/reportage/attio-ar-i-centrum. Läst 28 mars 2020. ”Som teknisk chef på förlaget Åhlén och Åkerlund, i dag Bonnier Tidsskrifter [sic], bestämde han sig för att introducera Monopol i en svensk version. I sin biografi Personligt – Sett, hört och tänkt, beskriver han hur en underhuggare fick i uppgift att gå runt i Stockholm för att bestämma vilka gator som skulle få en plats i den svenska upplagan. Norrmalmstorg, med det påkostade Citypalatset byggt 1932 av Ivar Kreuger, blev den dyraste gatan i hela spelet.” 
  4. ^ Monopol – 75 år i kapitalismens tjänst, Svenska Dagbladet 2010-11-08

Externa länkar redigera