Wikipedia

Militärligan

sammanslutning av svenska kriminella, specialiserade på grova rån, verksamma på 1990-talet
För den svensk dokumentärserien från 2019 om ligan, se Militärligan (TV-serie).

Militärligan eller AK-ligan som de själv valde att kalla sig,[1] var en sammanslutning av kriminella, specialiserade på grova rån, verksamma i början av 1990-talet som leddes av Carl Sumonja. En del av Militärligan bestod av Sumonjas släktingar.[2] Kvällstidningarna uppmärksammade att brotten präglades av en som man uppfattade militär organisation och precision (medlemmarna var med i Hemvärnet samt reservofficerare) och döpte ligan till militärligan. Vid rånen agerade ligan som en militär skyttegrupp och var närmast överdrivet utrustade med skyddsvästar, stridsselar och radioutrustning med headset. De bar också sjukvårds- eller skyddsmaskväskor. Ligans beväpning var också osedvanligt tung och bestod av skarpladdade kulsprutepistoler, automatkarbiner och i några fall kulsprutor. Vid minst ett tillfälle hade man skurit upp ett hål i taket på en skåpbil och monterat en kulspruta (ksp 58).[3] Militärligans tillhåll förmodades vara Sursa Gård som ligger på Överselö som Carl Sumonja hade anknytning till. Ligan sprängdes efter ett rån i Heby 1993. Samtliga medlemmar i militärligan dömdes för grova brott. Militärligans ledare Carl Sumonja dömdes till 14 års fängelse för att bland annat ha deltagit i tio grova rån och allmänfarlig ödeläggelse.[2]

Brotten redigera

Det första uppmärksammade brottet som militärligan begick var ett inbrott i en vapenkassun i området Getryggen i Botkyrka kommun den 16 september 1991. Ligan grävde sig där under kassunen och sprängde upp ett hål i golvet för att komma in. Man stal 124 kulsprutepistol m/45, 92 automatkarbin 4 och fem ksp 58.[4]

Det andra brottet kom inte långt efteråt, i oktober 1991, då man tog sig in i ett intilliggande mobiliseringsförråd med hjälp av borrmaskin och skärbrännare. På platsen stal man ca 500 AK 4-magasin, cirka 400 kpistmagasin, tio ksp-band och annan militärt materiel. Platsen städades upp så väl att brottet inte upptäcktes förrän ett halvår senare. Bland annat ersatte ligan uppbrutna hänglås på bommar med nya av samma modell varpå de FM-anställda vakterna trodde att det bara var deras nycklar som "krånglade".

Planen att få stora summor pengar genom att sälja vapenlasten till kroatiska militärer i jugoslaviska inbördeskriget misslyckades då varken så kallade "legitima" kroatiska bataljoner eller illegala miliser och paramilitärer var intresserade av de svenska vapnen och den grovt illegala handeln blev aldrig av, varpå ligan gömde vapensamlingen och spånade på andra sätt att tjäna stora mängder pengar och användning för vapnen.

Ligans första rån kom att ske den 25 oktober 1991, då man kom över 528 000 kronor vid ett värdetransportrån i Farsta i södra Stockholm. Militärligan använde sig av sofistikerad utrustning för att försvåra för de förföljande poliserna. Dagen innan nyårsafton 1991 placerade ligan en sprängladdning i en förvaringsbox på Centralstationen i Stockholm i ett försök till utpressning mot dåvarande länspolismästaren, i breven artigt kallad Herr Hjälmroth. Tanken var att tvinga polisen att köpa tillbaka vapenarsenalen och en intrikat plan där 25 miljoner kronor skulle släppas ned från en helikopter som betalning lades fram för ordningsmakten, men planen gick i stöpet och brevväxlingen upphörde.[3]

Den 13 januari 1992 genomförde man ett grovt rån mot Posten i Svedmyra i södra Stockholm.[2] Den 13 mars 1992 begick ligan ett dubbelrån mot Posten och Handelsbanken i Ösmo och kom över 1,2 miljoner kronor. De båda rånen genomfördes på exakt tre minuter.[5] Den 24 september 1992 genomförde man ett rån mot Posten i Kungsör.

Senare samma år i oktober rånade man postkontoret i Rimbo på 740 000 kronor och i december genomförde man ett trippelrån mot posten, Sparbanken och Föreningsbanken i Ullared under mellandagarna och kom över två miljoner kronor.[4] Vid detta tillfälle höll ligans förare vakt utanför i en stulen van med en ksp 58 genom ett urkapat hål i biltaket.[3] Polisen famlade i blindo över vilka ligan bestod av.

Rånarna började utpressningen igen, i brev och telefon, men för 5 miljoner kronor. Polisen var bara sekunder från att gripa dem.

Rånarna angrep Sala Sparbank i Heby den 23 december 1993. Flyktbilen körde av vägen, och rånarna stal civila bilar.[6] Rånet blev deras sista, eftersom polisen, under ledning av åklagare Stefan Karlmark, därefter snabbt kunde ringa in rånarna. Mitt i natten brukade specialutbildade poliser från Stockholm tårgas, och grep rånarna i en övergiven sommarstuga i Skorkebo mellan Heby och Sala.[7]

De 50 offren drabbades av årslånga psykiska påfrestningar.[8][9][10]

Lista över brotten redigera

  • 1991-09-16 - Vapenstöld, Getryggen i Botkyrka kommun. Byte: 124 kpistar, 92 AK 4:or, 5 kulsprutor av modell 58.[5]
  • 1991-09-30 - Vapenstöld i Botkyrka. Byte: 864 magasin och annan militär utrustning.[5]
  • 1991-10-25 - Grovt rån mot värdetransport i Farsta. Byte: 528 000 kronor.[5]
  • 1991-12-30 - Bombdåd i Stockholm när ligan sprängde en förvaringsbox på Centralstationen.[5]
  • 1992-01-02 - Försök till rån av värdetransport i Trångsund.[5]
  • 1992-01-10 - Försök till rån av värdetransport i Skogås.[5]
  • 1992-01-13 - Postrån i Svedmyra. Byte: 708 657 kronor.[5]
  • 1992-03-13 - Post- och bankrån i Ösmo. Byte: 1 219 839 kronor.[5]
  • 1992-09-24 - Postrån i Kungsör. Byte: 152 040 kronor.[5]
  • 1992-10-14 - Postrån i Rimbo. Byte: 737 029 kronor.[5]
  • 1992-12-10 - Försök till rån av värdetransport i Brösarp.[5]
  • 1992-12-29 - Trippelrån mot post och två banker i Ullared. Byte: 2 025 646 kronor.[5]
  • 1993-12-23 - Bankrån i Heby. Byte: 952 350 kronor.[5]

Medlemmar redigera

  • Carl Sumonja, född 28 november 1965, den äldste av fyra bröder, var Militärligans ledare
  • Två bröder till Carl
  • Brödernas far
  • tre bekanta till Carl
  • Carls fästmö[2][11]

Flera hade militär bakgrund, en var reservofficer, en var jägarutbildat värnpliktigt gruppbefäl och en utbildad värnpliktig officer.

Domar redigera

Medlemmar i Militärligan dömdes för:

  • Två vapenstölder
  • Ett grovt rån mot värdetransport
  • Sprängattentat mot Centralstationen i Stockholm
  • Fyra bankrån
  • Fem postrån
  • Tre försök till grovt rån mot värdetransport

Carl Sumonja dömdes till 14 års fängelse för 10 grova rån och tre grova stölder och bomben i Centralstationen. Straffet avtjänades i Kumlabunkern och senare på Beateberganstalten[12] och Tidaholmsanstalten.[13] De övriga fick mellan 3 och 12 års fängelse. [14]

Nya misstankar - avskrivna redigera

I augusti 2008 greps två av de tidigare medlemmarna misstänkta för mord respektive medhjälp till mord.[2] Carl Sumonja och hans bror misstänktes för att ha fört en man till Polen, för att där ha mördat honom. En tredje man satt häktad som misstänkt att vara delaktig i en insiderkupp mot värdebolaget Falck Security i Akalla i nordvästra Stockholm i januari 2005. De friades under sommaren 2009 i brist på bevis. Carl Sumonja fick 390 000 kronor i skadestånd av staten för de tio månader som han var frihetsberövad och brodern fick en högre ersättning, sammanlagt 600 000 kronor, i skadestånd och ersättning för förlorad arbetsinkomst[15].

Eftermäle redigera

2014 gavs boken Björndansen ut, som är en roman fritt baserad på händelserna kring Militärligan. Den är skriven av Anders Roslund samt Stefan Thunberg, som är bror till Carl, David och Lennart som var medlemmar i Militärligan.[16] Boken har utkommit i flera upplagor på svenska, och har getts ut på bland annat engelska, tyska, serbiska, bosniska, kroatiska, polska, slovenska, ryska, spanska, danska, arabiska, litauiska, japanska och estniska.

2017 utkom En bror att dö för, även den skriven av Roslund & Thunberg, som kan sägas vara en friare fortsättning på Björndansen.[17]

Referenser redigera

  1. ^ ”Dagar som skakade Sverige – Militärligan”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/inloggad/dagar-som-skakade-sverige--militarligan/. Läst 29 oktober 2020. 
  2. ^ [a b c d e] Pohjanen, Kina; Hårdstedt, Viktoria (20 augusti 2024). ”Uppsalabo gripen för mord”. Upsala Nya Tidning. Arkiverad från originalet den 2 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130602053851/http://www.unt.se/avd/1%2C1826%2CMC%3D77-AV_ID%3D789780%2C00.html?from=sectionlinks77. Läst 6 november 2008. 
  3. ^ [a b c] Nevelius, Eva (14 december 2007). ”BAKGRUND: Rånarfamiljen”. Upsala Nya Tidning. Arkiverad från originalet den 29 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090629040415/http://www2.unt.se/printartikel/1%2C3110%2CMC%3D77-AV_ID%3D789612-SC_ID%3D24%2C00.html. Läst 6 november 2008. 
  4. ^ [a b] Stenquist, Victor (21 augusti 2008). ”Militärligans ledare gripen för mordet i Polen”. Expressen. Arkiverad från originalet den 13 september 2008. https://web.archive.org/web/20080913031205/http://stockholm.expressen.se/nyheter/1.1273131/militarligans-ledare-gripen-for-mordet-i-polen. Läst 6 november 2008. 
  5. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Solum, Linda (21 augusti 2008). ”Bröder i Militärligan misstänkta för mord”. Dalarnas Tidningar. Arkiverad från originalet den 26 september 2009. https://web.archive.org/web/20090926061823/http://www.dt.se/brottsplats/article343850.ece. Läst 6 november 2008. 
  6. ^ ”Retro/repris: MILITÄRLIGAN! | Dag Öhrlund Blogg”. www.ohrlund.se. https://www.ohrlund.se/blogg/retrorepris-militarligan/. 
  7. ^ Militärligan - ett familjeföretag i brott. ISBN 9788726017878 
  8. ^ Ullberg, Sara (20. maj 2014). ”Gärningarna får inte glorifieras – Norrköpings Tidningar”. nt.se. https://nt.se/familj/garningarna-far-inte-glorifieras-9824062.aspx.  Arkiverad 6 februari 2022 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ ”Militärligan”. Nytt från Kallhäll. 20 November 2019. https://uhansson.blogspot.com/2019/11/militarligan.html. 
  10. ^ Börjesson, Tore S (20. JANUARI 1999). ”Aftonbladet nöje: teater”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/noje/9901/20/teater.html. 
  11. ^ ”Militärligan”. Skolarbete.nu. Arkiverad från originalet den 26 december 2008. https://web.archive.org/web/20081226091616/http://skolarbete.nu/skolarbeten/militarligan/. Läst 6 november 2008. 
  12. ^ Saving, Maria (12 juli 2001). ”Medlem i Militärligan har fått över 100 permissioner”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10221168.ab. Läst 31 december 2011. 
  13. ^ Börjesson, Tore S (3 juni 1999). ”Militärligans ledare vädjar till sin vän Tony Olsson att ge upp”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9906/03/polis33.html. Läst 31 december 2011. 
  14. ^ Hansson, Kristoffer; Johnson, Fredrik (27 augusti 2006). ”Militärligan” (MP3). P3 Dokumentär. Sveriges Radio P3. http://www.sr.se/laddahem/podradio/SR_p3_dokumentar_060828020006.mp3. Läst 6 november 2008. 
  15. ^ Solum, Linda (27 september 2011). ”Bröder i Militärligan får höga skadestånd”. Dalarnas Tidningar. Arkiverad från originalet den 7 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120107065058/http://www.dt.se/brottsplats/1.3946508-broder-i-militarligan-far-hoga-skadestand. Läst 31 december 2011. 
  16. ^ Ingalill Mosander (26 maj 2014). ”"Jag satt vid bordet när de tvättade sedlarna" - Stefan Thunberg har tillsammans med Anders Roslund skrivit en bok om sina rånarbröder i Militärligan”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/kultur/ceciliasbocker/article18957026.ab. Läst 30 april 2018. 
  17. ^ Henrik Elstad (31 januari 2017). ”Roslund och Thunbergs uppföljare gör ingen besviken”. Litteraturmagazinet. http://www.litteraturmagazinet.se/anders-rosberg/en-bror-att-do-for/recension/henrik-elstad. Läst 30 april 2018. 

Externa länkar redigera

Vidare läsning redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Militärligan&oldid=54636445”