Mexisten, eller mexitegel, är en fabricerad kalksandsten, eller ett kalkcementtegel, som främst används till beklädnad av fasader och dekorativa detaljer. Mexisten var ett varumärke inom Yxhult-koncernen.[1]
Historik redigera
Metoden att tillverka kalksandsten uppfanns på 1880-talet, och i början av 1900-talet tillverkades 3 miljoner sten i Sverige.
Tillverkning av Yxhults mexisten startade 1965 av Svenska Skifferolje AB (SSAB) i Kvarntorp[2] som ett underhållsfritt och frostbeständigt fasadmaterial och blev populärt under den senare delen av 1960-talet och under 1970-talet[3]. Vid mitten av 1970-talet var försäljningen som störst i Sverige med omkring 100 miljoner stenar, varav Yxhult levererade drygt två tredjedelar.[1] Tillverkningen av kalksandsten i Sverige har upphört.
Namnet mexisten redigera
Från 1960-talet hade reguljära flygresor från Sverige till Spanien och Kanarieöarna blivit populära, vilket hade lett till intresse för ibero-spansk-inspirerad estetik hos svenska villa- samt radhusägare. Yxhult-koncernens dåvarande VD Sten Wallin den äldre tog initiativ till att med utgångspunkt i detta ge företagets tegelsten namnet mexisten. Det antyds ofta att namnet har koppling till de olympiska spelen i Mexico 1968, men detta har dementerats av reklambyrån A-byrån, som tog fram produktnamnet.[4]
Tillverkningsprocess redigera
Vid tillverkning av mexisten användes i Kvarntorp kalksandsten, som bröts i gruvor 40 meter under jord. Av denna gjordes en massa som pressades i formar och utsattes för högt ångtryck för att sedan huggas till tegelstensmått.[2] Mexisten har ofta samma funktion som murtegel. Den finns som slät, rakhuggen eller rundhuggen fasadsten. Rundhuggen mexisten började tillverkas 1972.[5] Kulörerna på stenen varierar, beroende på råmaterial och pigment. Från 1976 fanns även kulörerna ängsgul, hedbrun, strandbrun, gammelrosa och fjällgrå.
Källor redigera
Noter redigera
- ^ [a b] Willis, Göran (2010). K-spaning från ovan. Trafik-Nostalgiska Förlaget. sid. 81-85. ISBN 978-91-86275-30-3
- ^ [a b] Linda Gustafsson (24 april 2008). ”Y som i Yxhult – om världskoncernen Ytong AB och dess betydelse för det moderna samhällets bebyggelse”. Örebro läns museum. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820100344/http://www.orebrolansmuseum.se/download/18.3b7ad41611f3587d4c5800037/Y+som+i+Yxhult+-+del+II.pdf. Läst 20 mars 2013.
- ^ B. Roos och H. Gelotte [red.](2004) Hej bostad. Om bostadsbyggande i Storstockholm 1961-1975. Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm. ISBN 91-7281-148-X
- ^ ”Y som i Yxhult”. Örebro Läns museum. 24 april 2008. https://www.olm.se/download/18.3b7ad41611f3587d4c5800037/1425543296902/Y%20som%20i%20Yxhult%20-%20del%20II.pdf. Läst 5 oktober 2020.
- ^ http://www.orebrolansmuseum.se/download/18.3b7ad41611f3587d4c5800037/Y+som+i+Yxhult+-+del+II.pdf Arkiverad 20 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. sid. 23, 25