Termen metalloid (av metall och grek. -ειδής -eidés -liknande)[1] föreslogs 1808 som beteckning på alkali- och jordartsmetaller, innan man riktigt var ense om dessa var verkliga metaller eller ej,[2] men termen kom inte i bruk.[3] Jöns Jacob Berzelius började emellertid redan 1811 använda begreppet för ämnen som inte är metaller, det vill säga det vi idag normalt kallar icke-metaller, och detta kom att bli den vedertagna[förtydliga] betydelsen[2]. Nordisk familjebok betecknar dock 1909 bruket som vanligt, men "alldeles oriktigt",[4] och 1951 som "oegentligt".[5]
Senare kom metalloid att användas om halvmetaller. Detta är fortfarande vanligt i engelskt språkbruk, men på svenska undviks numera vanligtvis ordet.
Källor redigera
Noter redigera
- ^ SAOB 1944
- ^ [a b] Metalloider i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
- ^ Goldsmith, R. H. (1982). ”Metalloids”. Journal of Chemical Education 59 (6): sid. 526–527. doi:.
- ^ Grundämnen i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
- ^ Metalloider i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)