Melanterit är ett kristallvattenhaltigt järn(II)sulfatmineral. Det utgörs av klara, ljusgröna kristaller, som uppstår vid vittring av mineralen pyrit eller markasit.

Melanterit
Melanterit från Paxton, Ohio,USA.
KategoriSulfatmineral
GruppMelanterit
Dana klassificering29.06.10.01
Strunz klassificering07.CB.35
Kemisk formelFeSO4·7H2O
FärgGrön, ljusgrön, grönblå, blågrön, färglös
FörekomstsättKrustor och kapillära utfällningar, prismatiska eller skivformade kristaller
KristallstrukturMonoklina
SpaltningPerfekt efter {001}, distinkt efter {120}
BrottMussligt
Hårdhet (Mohs)2
GlansGlasglans
Ljusbrytningnα=1,471 nβ=1,478 nγ=1,486
Optisk karaktärTvåaxligt positiv[1]
TransparensSubtransparent till genomskinlig
StreckfärgVit
Specifik vikt1,895–1,898[2]
LöslighetLöslig i vatten

Etymologi och historia redigera

Mineralet erhöll namnet melanterit 1850 av Wilhelm Ritter von Haidinger efter det grekiska ordet μελαντηρία. Mineralet var känd redan på medeltiden. Mineralet har förr även kallats järnvitriol efter de glasliknande kristallerna.[3]

Bildningssätt redigera

Melanterit är ett sekundärt sulfatmineral som bildas vid oxidation av primära sulfidmineral som pyrit och markasit i ytliga formationer. Bildningen sker ofta som en påväxning i gamla underjordsgruvor. Det förekommer även i kol- eller lignitlager som utsätts för fuktig luft.

Egenskaper redigera

Melanterit är ett mindre hårt mineral och har hårdheten 2 på mohs-skalan. Brytningsindex är lågt. I torr luft kan melanterit förlora en del av sitt kristallvatten och bilda siderotil, FeSO4·5H2O. Melanterit har en söt adstringerande metallsmak. Dock är detektion via smak numera en förlegad metod.

Förekomst redigera

Eftersom melanterit är vattenlösligt förekommer det som mineralet bara tillfälligtvis eller i skyddade lägen såsom i gruvor. Melanterit förekommer på många platser i små mängder, bland annat i Falun.

Alternativ kemisk formel redigera

 
Strukturbilder av melanterit. Den högra i perspektiv eftersom det då är lättare att se de atomer som skyms i den vänstra. Blå=järn, gulgrön= svavel, röd=syre och vit=väte. Gröna linjer visar cellens utsträckning.

Alla vattenmolekyler i melanterit är inte likvärdiga. Den tvåvärda järnjonen koordinear sex av de sju molekylerna. Det kan då beskrivas med den kemiska formeln Fe2+(H2O)6SO4·H2O. I vidstående figur visas detta strukturmässigt som järnjonen med vattenmolkyler vid de blå oktaedrarnas hörn.

Källor redigera

Meyers varulexikon, Forum, 1952

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Melanterite, tidigare version.8 februari 2012

Noter redigera

  1. ^ [1] Data från mindat.org, melanterite
  2. ^ [2] Data från RRUFF, Handbook of mineralogy, läst 2022-07-10
  3. ^ Gunnar Hägg 1963, Allmän och oorganisk kemi, kapitel 21-11b 3, sidan 499