Medie- och kommunikationsvetenskap
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Medie- och kommunikationsvetenskap (förkortat MKV) är ett relativt ungt akademiskt ämne som har sina teoretiska och metodologiska rötter i bland annat sociologi, statsvetenskap, nordiska språk och kulturvetenskaper. Inom detta tvärvetenskapliga ämne studeras massmedier som press, radio, tv och Internet i relation till offentlighet, maktstrukturer och effekt på mottagarna. Icke-medierad kommunikation mellan människor (framförallt i organisationer) studeras också – vanliga fält är riskkommunikation och strategisk kommunikation.
Kända teoretiker inom ämnet är bland andra Jean Baudrillard, Jürgen Habermas, Pierre Bourdieu, Manuel Castells, Stuart Hall och Marshall McLuhan.[källa behövs]
Etymologi redigera
Substantivet medium är från 1580-talet, ett mellanläge på kvalitet eller grad från latinets medium i mitten, mitt, center, intervall, Också använt som det adjektiva, neutrumet, medius (se adjektivet medial) i betydelsen mellanliggande organ, kanal för kommunikation från 1500-talet. Betydelsen person som förmedlar andliga meddelanden har hittats i dokument från 1853, från begreppet substans genom vilken något leds. Suffixet -ium är besläktat med latinets -orius, -oria, -orium och indikerar att det finns ett innehåll, något inuti, en plats för. [1]
Utvärdering av ämnets kvalitet vid svenska lärosäten redigera
Högskoleverket presenterade i april 2012 resultatet av utvärdering av 26 utbildningsprogram inom medie- och kommunikationsvetenskap vid svenska högskolor och universitet. Utvärderingen baserades på kvalitetsbedömning av självständiga arbeten (examensarbeten och uppsatser) samt bedömning av i hur hög grad utbildningarnas kursinnehåll uppfyller högskoleverkets krav på lärandemål. Ingen av utbildningarna bedömdes ha mycket hög kvalitet, men 18 hög kvalitet och 7 bristande kvalitet, som måste åtgärdas för att lärosätet ska få behålla examinationsrätten.[2]
Se även redigera
Referenser redigera
- ^ Etymonline, uppslagsord medium
- ^ Resultatsök - jämförutbildningarnas kvalitet Arkiverad 28 april 2012 hämtat från the Wayback Machine., HSV 2012-04-26.