Maximilian Hell
- För andra betydelser, se Hell (olika betydelser).
Maximilian Hell (ungerska: Hell Miksa), född Rudolf Maximilian Höll 15 maj 1720 i Selmecbánya, Kungariket Ungern, död 14 augusti 1792 i Wien, Habsburgska monarkin, var en ungersk astronom.
| Maximilian Hell | |
 | |
| Född | Rudolf Maximilian Höll 15 maj 1720 Selmecbánya, Kungariket Ungern |
|---|---|
| Död | 14 augusti 1792 (72 år) Wien, Habsburgska monarkin |
| Nationalitet | Ungrare |
| Yrke/uppdrag | Astronom |
Hell var jesuit samt lärare i Leutschau och Klausenburg 1746-55, därefter astronom vid det nyinrättade observatoriet i Wien. Han gjorde 1768 på uppdrag av kung Kristian VII av Danmark en resa till Vardø i nordligaste Norge för att där iaktta Venuspassagen, vilken iakttagelse senare gav anledning till mångfaldiga diskussioner.
En del av hans många på latin skrivna arbeten utgavs i översättning av L.A. Jungnitz under titeln "Beiträge zur practischen Astronomie" (fyra band, 1791-94). Observationerna över den nämnda Venuspassagen är publicerade och bearbetade i Dissertatio de transitu Veneris ante discum solis die 3 Junio 1769 Wardoehusii in Finnmarchia observato (1770) och De parallaxi solis ex observatione transitus Veneris anni 1769 (1773).
Hell invaldes 1771 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
Nedslagskratern Hell på månen och asteroiden 3727 Maxhell är uppkallade efter honom.[1][2]
Källor redigera
- Hell, Maximilian i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
- ^ ”Hell on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/2428. Läst 28 oktober 2023.
- ^ ”Minor Planet Center 3727 Maxhell” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=3727. Läst 28 oktober 2023.