Max Perutz
Max Ferdinand Perutz, född 19 maj 1914 i Wien, död 6 februari 2002 i Cambridge, var en österrikisk-brittisk kemist och molekylärbiolog.
Max Perutz  | |
 | |
| Född | 19 maj 1914[1][2][3] Wien[4] |
|---|---|
| Död | 6 februari 2002[1][2][3] (87 år) Cambridge[5] |
| Medborgare i | Storbritannien[6], Österrike och Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Utbildad vid | Peterhouse Wiens universitet Universitetet i Cambridge Theresianum  |
| Sysselsättning | Biolog, kristallograf, biofysiker, universitetslärare, molekylärbiolog, kemist, biokemist |
| Arbetsgivare | Universitetet i Cambridge University of York |
| Barn | Robin Perutz (f. 1949) |
| Utmärkelser | |
| Nobelpriset i kemi (1962)[7][8] Österrikes hederskors för vetenskap och konst (1967) Wilhelm Exner-medaljen (1967)[9] Croonian Medal and Lecture (1968) Sir Hans Krebs-medaljen (1968) Royal Medal (1971) Copleymedaljen (1979)[10] Otto Warburg-medaljen (1993) Hedersdoktor vid Salzburgs universitet Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Kommendör av 2 klass av Brittiska imperieorden Pour le Mérite för vetenskap och konst Hedersdoktor vid Wiens universitet[11] Honorary member of the British Biophysical Society | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Perutz föddes i Wien som son till Adele (Dely) Goldschmidt och Hugo Perutz, en textiltillverkare. Efter att ha tagit grundexamen vid universitetet i Wien 1936 blev han doktorand vid Cavendish Laboratory i University of Cambridge. Han var assistent i forskargrupp kring kristallografi, ledd av John Desmond Bernal. Han avlade doktorsexamen under nobelpristagaren William Lawrence Bragg.
På Cambridge var han grundare och ordförande (1962-1979) i det medicinska forskningsrådet (MRC) Laboratory of Molecular Biology. Fjorton av dessa forskare har vunnit Nobelpris. Perutz själv var handledare till James Watson och Francis Crick, vilka senare var upptäckarna av strukturen hos DNA.
År 1962 erhöll Perutz, tillsammans med John Kendrew, Nobelpriset i kemi för studier av strukturer av hemoglobin och myoglobin. Han fortsatte med att även bli tilldelad den kungliga medaljen av Royal Society 1971 och Copley Medal år 1979.
Se även redigera
• Pykrete
Referenser redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter redigera
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Max Ferdinand Perutz, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Max Perutz, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Перуц Макс Фердинанд”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.nndb.com.[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize in Chemistry 1962, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 3 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.wilhelmexner.org.[källa från Wikidata]
- ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, geschichte.univie.ac.at.[källa från Wikidata]
Källor redigera
- Bra Böckers lexikon, 1978.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Max Perutz.- Nobelprize.org, Nobelpriset i kemi 1962
- Nobelprize.org, Max Perutz - biografi
