Max Amann, född den 24 november 1891 i München, Bayern, Kejsardömet Tyskland, död den 10 mars 1957 i München, Bayern, Västtyskland, var en tysk nazist, riksledare och SS-Obergruppenführer. Amann var från 1933 till 1945 ordförande för Reichspressekammer, som administrerade Nazitysklands olika massmedier.

Max Amann
Max Amann.
Amann bär kragspeglar för SS-Gruppenführer som de såg ut före 1942.[1]
Information
Född24 november 1891
München, Bayern, Kejsardömet Tyskland
Död10 mars 1957 (65 år)
München, Bayern, Västtyskland
BegravningsplatsOstfriedhof, München.
I tjänst för Kejsardömet Tyskland
Weimarrepubliken
Nazityskland
Försvarsgren Tyska kejserliga armén (1914–1918)
SS (1932–1945)
Tjänstetid1914–1945
Grad SS-Obergruppenführer
Utmärkelser Järnkorset av andra klassen
Blodets orden
Partimärket i guld
NSDAP:s tjänstemedalj i guld
Max Amann (sittande, andre man från höger) som soldat under första världskriget. Adolf Hitler sitter längst till vänster. Fotografiet togs i regementsstabens trädgård i Fournes 1915.

Biografi redigera

Första världskriget redigera

Under första världskriget tjänstgjorde Amann i 16:e reservinfanteriregementet (RIR 16) som ingick i 6:e bayerska reservdivisionen. Regementet var känt under namnet "Regiment List" efter Julius List (1864–1914), som var dess första chef. I detta regemente stred vicekorpral Adolf Hitler och Amann var som fältväbel dennes överordnade.[2][3] Hitler tjänade i huvudsak som ordonnans.[4]

NSDAP redigera

Efter första världskriget återvände Amann till München och gick 1921 med i NSDAP; han hade partibok nummer 3.[3] Hitler utsåg Amann till partiets förste kassör (1. Geschäftsführer der NSDAP) och presschef. I november 1923 förövade Hitler den så kallade ölkällarkuppen. Kuppen misslyckades och Hitler och flera andra anhängare internerades på fästningen i Landsberg am Lech. Amann avtjänade sex månader i fängelse. Efter frisläppandet gav Hitler 1925 Amann i uppgift att bygga upp partiets bokförlag, Eher-Verlag.[3] Amann var ansvarig för tidningarna Das Schwarze Korps och Völkischer Beobachter. Amann föreslog titeln Mein Kampf på den bok som Hitler tänkt kalla "Fyra och ett halvt års kamp mot lögner, dumhet och feghet" och ordnade med dess publicering. Amann förlorade sin vänstra arm i samband med en jaktolycka i september 1931.[5]

När nazisterna i januari 1933 tog över makten i Tyskland blev Amann ordförande i Rikets presskammare (Reichspressekammer) och Rikets organisation för tidningsutgivare och kontrollerade därmed presscensuren. År 1943 införlivade han Alfred Hugenbergs tidningskoncern i nazistpartiets tillgångar.

Efter andra världskriget ställdes Amann inför en denazifieringsdomstol och dömdes att förlora sina tillgångar. Max Amann dog utfattig i München 1957.[3]

Befordringar inom SS redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ ”SS General Officer Ranks Insignia Pre – April 1942” (på engelska). The Marshal's Baton: General Officer and Generalfeldmarschall Militaria & Reference. Arkiverad från originalet den 1 december 2011. https://www.webcitation.org/63bj0N1aD?url=http://www.themarshalsbaton.com/PRE%2042%20SS%20Genls.htm. Läst 1 december 2011. 
  2. ^ Weber, Thomas (2011). Hitlers första krig: Adolf Hitler, soldaterna vid Regiment List och första världskriget. Lund: Historiska Media. sid. 126. ISBN 978-91-86297-60-2 
  3. ^ [a b c d] Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2. Aufl.). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. sid. 14f. ISBN 978-3-596-16048-8 
  4. ^ Weber, sid. 128.
  5. ^ Miller, Michael D. & Collins, Gareth. ”SS-Obergruppenführer & General der Polizei: Max Amann” (på engelska). Axis Biographical Research. Arkiverad från originalet den 20 december 2011. https://www.webcitation.org/644rCQomb?url=http://www.geocities.com/~orion47/SS-POLIZEI/SS-Ogruf_A-G.html. Läst 20 december 2011. 

Tryckta källor redigera

  • Ailsby, Christopher (2008). SS: Tredje rikets bödlar. Hallstavik: Svenskt militärhistoriskt bibliotek. ISBN 978-91-85789-08-5 
  • Bedürftig, Friedemann (2007). Tredje riket från uppgång till fall: en uppslagsbok. Stockholm: Ersatz. ISBN 978-91-88858-32-0 
  • Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2. Aufl.). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8 
  • Weber, Thomas (2011). Hitlers första krig: Adolf Hitler, soldaterna vid Regiment List och första världskriget. Lund: Historiska Media. ISBN 978-91-86297-60-2 
  • Wistrich, Robert S. (2002) (på engelska). Who's Who in Nazi Germany. London: Routledge. ISBN 0-415-26038-8