Matteuseffekten är olika fenomen där ett system gynnar en tidigare gynnad part.

Jämför Matteusevangeliet (Matt 25:29): "Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har."

Exempel redigera

  • Barn som läser bättre än sina jämnåriga läser mer, och blir ännu bättre på att läsa. [1]
  • De bästa idrottarna i en klubb blir uttagna till fler matcher/tävlingar och blir på så sätt ännu mer rutinerade.
  • Populära politiska partier, organisationer och kändisar får stor uppmärksamhet i massmedia och blir ännu mer populära på de andras bekostnad.
  • En mer ryktbar medarbetare i till exempel forskning får större delen av äran från ett projekt och får ännu bättre rykte.
  • Studenter som deltar på ett visst undervisningstillfälle belönas med bonuspoäng till kommande tentamen och får därmed fler poäng på tentamen till följd av såväl bonuspoängen som de nya kunskaperna.
  • Personer och institutioner med större förmögenhet kan ta större risk i sina investeringar och på så sätt bli ännu mer förmögna.
  • Den som har råd med större förpackningar betalar mindre per kilo/liter/styck, och får därmed mer över än den som inte har samma marginaler.
  • En försenad buss får fler passagerare och blir ännu mer försenad, medan bussen efteråt får färre passagerare och kommer ikapp.
  • Länder som påbörjar en demokratiseringsprocess lyckas i större utsträckning om de har bättre initiala förutsättningar vad gäller politiska institutioner, BNP och utbildning.[2]

Referenser redigera

  1. ^ Kempe, C., Eriksson‐Gustavsson, A. L., & Samuelsson, S. (2011). ”Are There any Matthew Effects in Literacy and Cognitive Development?”. Scandinavian Journal of Educational Research 55 (2): sid. 181-196. 
  2. ^ Lindenfors, Patrik; Wilson, Matthew; Lindberg, Staffan I. (2020-09-25). ”The Matthew effect in political science: head start and key reforms important for democratization” (på engelska). Humanities and Social Sciences Communications 7 (1): sid. 1–4. doi:10.1057/s41599-020-00596-7. ISSN 2662-9992. https://www.nature.com/articles/s41599-020-00596-7. Läst 25 september 2020. 

Se även redigera