Markovs olikhet är, inom sannolikhetsteorin, en uppskattning av en sannolikhet med hjälp av ett väntevärde:

Låt vara ett sannolikhetsrum och en stokastisk variabel på detta rum. Om är en mätbar funktion så gäller, för varje tal , följande uppskattning av sannolikheten :

Bevis av Markovs olikhet redigera

Välj ett godtyckligt tal   och definiera mängden

 

Sannolikhetsmåttet   är en mängdfunktion

 

sigma-algebran  . För att vi skall kunna tala om sannolikheten för händelsen A, måste mängden A vara ett element i sigma-algebran  . Den sista formuleringen av mängden A visar att vi kan skriva

 

Mängden   är ett element i Borel sigma-algebran  , eftersom funktionen

 

är mätbar.

Den för oss intressanta mängden A kan uttryckas med hjälp av mängden M enligt:

 

Vi vet att

 

är en stokastisk variabel, det vill säga: den är en mätbar funktion. Detta innebär att mängden   är ett element i sigma-algebran   och därmed är sannolikheten

 

definierad. Eftersom en sigma-algebra är sluten under komplement-bildning är mängden

 

också ett element i  

För att visa Markovs olikhet skriver vi den stokastiska variabeln   som en summa av två stokastiska variabler, beroende på om   är större än talet   eller ej:

 

där den andra termen är icke-negativ eftersom funktionen h endast antar icke-negativa värden.

Detta innebär att vi har olikheten

 

På mängden A är den stokastiska variabeln   större än, eller lika med, talet  , vilket ger uppskattningen

 

Genom att beräkna väntevärdena av de båda sidorna i olikheten

 

och utnyttja sambandet

 

fullbordas beviset av Markovs olikhet:

 

Tillämpningar av Markovs olikhet redigera

Ofta är man intresserad av att uppskatta sannolikheter av typen  

Markovs olikhet kan då tillämpas med den mätbara funktionen   definierad av

 (absolutbeloppet av det reella talet x).

Olikheten ger den övre begränsningen

 

För att denna uppskattning skall vara meningsfull måste väntevärdet   vara ändligt: annars får man den oanvändbara olikheten  

Om man dessutom vet att väntevärdet   är ändligt kan man få en bättre uppskattning av sannolikheten   genom att man kan dividera med talet   istället för med talet  :

 

Den första likheten kommer av att om x är ett reellt tal och a > 0, så gäller ekvivalensen

 

Uppskattningen

 

går under namnet Чебышёв (Tjebyshov) olikhet, och är även den ofta använd vid uppskattning av sannolikheter.