Wikipedia

Mark O'Meara

amerikansk golfspelare
 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-03)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Mark Francis O'Meara, född 13 januari 1957 i Goldsboro, North Carolina, är en amerikansk golfspelare.[1]

Mark O'Meara, 2005.

O'Meara var en produktiv spelare på den amerikanska PGA-touren och över hela världen från mitten av 1980-talet till slutet av 1990-talet. Han har vunnit 16 tävlingar på PGA-touren med den första 1984 i Greater Milwaukee Open men det dröjde tills han var 41 år innan han vann sin första majortävling. I en sen avslutning av sin PGA-karriär vann han två majors 1998, The Masters Tournament och The Open Championship. Många ansåg segrarna kom av inspirationen att få jobba med sin nära vän Tiger Woods. Samma år vann han även World Matchplay Championship.

O'Meara är känd för att tävla utanför USA mer än andra ledande amerikanska spelare och han har vunnit tävlingar i Europa, Asien, Australien och Sydamerika. Med sitt fina sportsliga uppträdande är han en av de mest populära spelarna inom internationell golf. Efter sekelskiftet 2000 avtog hans form när han började att få skador men 2004 vann han en officiell tourtävling för första gången sedan 1998, Dubai Desert Classic, som trots att den spelas i Asien är en tävling på PGA European Tour.

Champions Tour redigera

O'Meara började spela på Champions Tour 2007.[2] Hans första seger kom 2010 i Liberty Mutual Legends of Golf, en partävling han spelade tillsammans med Nick Price, genom att besegra John Cook och Joey Sindelar på det andra särspelshålet.[3] O'Meara vann senare samma år Constellation Energy Senior Players Championship, en av fem majortävlingar på Champions Tour.[4] O'Meara var den enda spelare att gå under 70 slag under alla fyra tävlingsvarv, och avslutade med 68 slag (-2 under par) på den sista ronden, vilket gjorde att han slutade på 273 slag (-7 under par) totalt. Michael Allen hade 66 slag under sista tävlingsvarvet, vilket gjorde att även han slutade på 273 slag, vilket ledde till särspel mellan dem två. O'Meara besegrade Allen med par på det första särspelshålet.[5]

Meriter redigera

Majorsegrar redigera

År Mästerskap Efter 54 hål Resultat Mot par Segermarginal Runner(s)-up
1998 Masters Tournament 2 slag bakom 74-70-68-67=279 −9 1 slag Fred Couples, David Duval
1998 The Open Championship 2 slag bakom 72-68-72-68=280 E Särspel 1 Brian Watts

1 Besegrade Brian Watts i det 4 hål långa särspelet: O'Meara (4-4-5-4=17), Watts (5-4-5-5=19).

Segrar på PGA Tour redigera

No. Datum Tävling Resultat Mot par Segermarginal Runner(s)-up
1 Sep 16, 1984 Greater Milwaukee Open 67-68-69-68=272 −16 5 slag Tom Watson
2 Feb 3, 1985 Bing Crosby National Pro-Am 70-72-68-73=283 −5 1 slag Kikuo Arai, Larry Rinker, Curtis Strange
3 Feb 10, 1985 Hawaiian Open 67-66-65-69=267 −21 1 slag Craig Stadler
4 Jan 29, 1989 AT&T Pebble Beach National Pro-Am (2) 66-68-73-70=277 −11 1 slag Tom Kite
5 Feb 4, 1990 AT&T Pebble Beach National Pro-Am (3) 67-73-69-72=281 −7 2 slag Kenny Perry
6 Okt 7, 1990 H.E.B. Texas Open 64-68-66-63=261 −19 1 slag Gary Hallberg
7 Okt 19, 1991 Walt Disney World/Oldsmobile Classic 66-66-71-64=267 −21 1 slag David Peoples
8 Feb 2, 1992 AT&T Pebble Beach National Pro-Am (4) 69-68-68-70=275 −13 Särspel Jeff Sluman
9 Mar 12, 1995 Honda Classic 68-65-71-71=275 −9 1 slag Nick Faldo
10 Sep 10, 1995 Bell Canadian Open 72-67-68-67=274 −14 Särspel Bob Lohr
11 Jan 7, 1996 Mercedes Championships 68-69-66-68=271 −17 3 slag Nick Faldo, Scott Hoch
12 Apr 28, 1996 Greater Greensboro Chrysler Classic 75-68-62-69=274 −14 2 slag Duffy Waldorf
13 Feb 2, 1997 AT&T Pebble Beach National Pro-Am (5) 67-67-67-67=268 −20 1 slag David Duval, Tiger Woods
14 Feb 9, 1997 Buick Invitational 67-66-71-71=275 −13 2 slag David Ogrin, Donnie Hammond, Jesper Parnevik,

Craig Stadler, Lee Janzen, Mike Hulbert, Duffy Waldorf

15 Apr 12, 1998 Masters Tournament 74-70-68-67=279 −9 1 slag Fred Couples, David Duval
16 Jul 19, 1998 The Open Championship 72-68-72-68=280 E Särspel Brian Watts

Segrar på Champions Tour redigera

No. Datum Tävling Resultat Mot par Segermarginal Runner(s)-up
1 Apr 25, 2010 Liberty Mutual Insurance Legends of Golf(med Nick Price) 62-64-62=188 −28 Särspel John Cook & Joey Sindelar
2 Oct 10, 2010 Constellation Energy Senior Players Championship 68-68-69-68=273 −7 Särspel Michael Allen

Vinster på Japan Golf Tour redigera

Övriga segrar redigera

Lagtävlingar redigera

Källa:[1]

Referenser redigera

  1. ^ [a b] ”Mark O'Meara - Official PGA TOUR Champions Profile”. PGATour. http://www.pgatour.com/players/player.01887.mark-o-meara.html. Läst 21 augusti 2017. 
  2. ^ ”A look back at 2007 on the Champions Tour”. PGATour. http://www.pgatour.com/champions/news/2007/11/09/ct_yir.html. Läst 21 augusti 2017. 
  3. ^ Images, Getty. ”Champions: O'Meara and Price Prevail In Playoff - Golf Digest” (på engelska). Golf Digest. https://www.golfdigest.com/story/golf-legends-ap-2010-04. Läst 21 augusti 2017. 
  4. ^ ”Know Your Senior Golf Majors: The Senior Players Championship”. ThoughtCo. https://www.thoughtco.com/senior-players-championship-1565474. Läst 21 augusti 2017. 
  5. ^ Orton, Kathy (11 oktober 2010). ”Mark O'Meara wins Senior Players Championship for his first major title on Champions Tour” (på amerikansk engelska). The Washington Post. ISSN 0190-8286. http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2010/10/10/AR2010101003364.html. Läst 21 augusti 2017. 

Externa länkar redigera


Majorsegrare genom tiderna
200 olika spelare har vunnit i herrarnas majortävlingar. Mark O'Meara var den 177:e spelaren som vann en major.
1:a 176:e 177:e 178:e 200:e
Willie Park Sr Davis Love III Mark O'Meara Vijay Singh Louis Oosthuizen
Lista över golfens majorsegrare
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mark_O%27Meara&oldid=48972116”