Mariestads kommun

kommun i Västra Götalands län, Sverige

Mariestads kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Skaraborgs län. Centralort är Mariestad.

Mariestads kommun
Kommun
Kommunhuset
SloganSjöstaden Mariestad Vänerns pärla
Kommunens vapen.
Mariestads kommunvapen
LandSverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län (–)
Skaraborgs län (–)
CentralortMariestad
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd24 647 ()[1]
Areal1 503,23 kvadratkilometer ()[2]
- därav land602,4 kvadratkilometer[2]
- därav vatten900,83 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet40,91 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°42′00″N 13°49′00″Ö / 58.7°N 13.816666666667°Ö / 58.7; 13.816666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsSkaraborgs domkrets (–)
Mariestads domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1686[3]
Anställda2 525 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1493 (–)
1680 (–)
GeoNames2692611
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen är belägen i nordöstra delen av landskapet Västergötland, vid sjön Vänerns östra strand med Torsö skärgård. Mariestads kommun gränsar i nordöst till Gullspångs kommun, i öster till Töreboda kommun, i söder till Skövde kommun och i väster till Götene kommun, alla i före detta Skaraborgs län. I nordväst har kommunen en maritim gräns mot Säffle kommun i Värmlands län.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Berga, Björsäter, Bredsäter, Ekby, Ek, Enåsa, Färed, Hassle, Leksberg, Lugnås, Lyrestad, Låstad, Odensåker, Tidavad, Torsö, Ullervad och Utby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock fanns före 1888 Hassle, Berga och Färeds landskommun gemensam för de socknarna och då bildades istället Hassle-Berga-Enåsa landskommun för de tre socknarna. I området fanns även Mariestads stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Hasslerör (av de tidigare kommunerna Färed, Hassle-Berga-Enåsa, och Torsö), Lugnås (av Bredsäter, Björsäter och Lugnås) samt Ullervad (av Ek, Ekby, Låstad, Odensåker, Tidavad, Ullervad och Utby) samtidigt som Leksbergs landskommun uppgick i Mariestads stad medan Lyrestads landskommun förblev oförändrad.

Mariestads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Mariestads stad och landskommunerna Hasslerör, Lugnås, Ullervad och Lyrestad.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Mariestads domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Skaraborgs domsaga.[6]

Kommunen ingår sedan 2015 i Förvaltningsområdet för finska. [7]

Kommunvapnet redigera

Blasonering: I fält av guld en av vågskuror bildad, sänkt blå ginbalk och däröver en uppstigande röd tjur.

Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t 1934 och går tillbaka på ett sigill från 1583. Någon exakt förklaring till valet av motiv finns inte, men det kan ha ett samband med tjuren i Dalslands vapen.

Det sägs att när Hertig Karl besökte platsen där han sedan bildade staden, såg en tjur kliva upp ur Tidans vatten och upp på en gyllene åker.

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Mariestads kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
24 805
1975
  
24 686
1980
  
24 413
1985
  
24 175
1990
  
24 682
1995
  
24 700
2000
  
23 800
2005
  
23 895
2010
  
23 741
2015
  
24 043
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Geografi redigera

Mariestad ligger vid Vänern och har en 14 mil lång kust. Det stora innanhavet och skärgården med 22 000 öar, holmar och skär ger kommunen en speciell karaktär.

Indelningar redigera

 
Distrikt inom Mariestads kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[8]:

Tätorter redigera

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per 31 dec 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Mariestad &&&&&&&&&&016122.&&&&&016 122
2 Ullervad &&&&&&&&&&&&0885.&&&&&0885
3 Lugnås &&&&&&&&&&&&0641.&&&&&0641
4 Sjötorp &&&&&&&&&&&&0437.&&&&&0437
5 Lyrestad &&&&&&&&&&&&0474.&&&&&0474

Kommunikationer redigera

Kommunen genomkorsas från nordöst mot sydväst av E20 och i nordsydlig riktning av riksväg 26. I Mariestad avtar länsväg 202 österut och länsväg 201 åt sydöst. Från sydväst mot nordöst genomkorsas kommunen av järnvägen Kinnekullebanan som trafikeras av Västtågens regiontåg mellan Lidköping och Hallsberg med stopp i Äskekärr, Lugnås, Mariestad, Hasslerör, Lyrestad och Torved. I Sjötorp ligger Göta kanals västra mynning. I centrala Mariestad mynnar ån Tidan ut i Vänern från sydöst.

Politik redigera

Kommunfullmäktige redigera

Presidium 2014–2018
Ordförande C Jan Wahn
Förste vice ordförande M Cathrine Kronberg
Andre vice ordförande S Gerd Larsson
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden FP Jan Hallström S Janne Jansson
Utbildningsnämnden M Anette Karlsson S Sture Pettersson
Valnämnden M Göran Wellman Vakant

Mandatfördelning i Mariestads kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPSKPÖVRSDNYDMaPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197022011826
22011826
4988,0
418
197322013527
22013527
4990,1
44
197612113527
2113527
4990,3
3811
1979121110529
2110529
4989,3
3316
1982121393210
21393210
4989,9
3514
19852202275110
220227510
4988,0
3613
1988220327528
220327528
4983,3
3514
19914182254410
4182254410
4984,1
3514
1994621315229
62135229
4984,6
3118
1998719143510
71943510
4978,30
2920
20024172103436
4172103436
4977,56
2821
200651811332313
518332313
4979,14
2920
201061522433212
61522433212
4980,86
3118
201441623242214
41623242214
4983,82
2821
201831314242218
3134242218
4984,87
3118
202231553122
3155322
4984,40
2722
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mariestads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”SFS 2014:1543 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2014/1500-1599/d_2253039-sfs-2014_1543-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023. 
  8. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar redigera