Mandelsyra
Mandelsyra, eller fenylglykolsyra, bildar färglösa kristaller som är lättlösliga i etanol och eter.
| Mandelsyra | |
 | |
| Systematiskt namn | 2-hydroxi-2-fenylättiksyra |
|---|---|
| Övriga namn | Fenylglykolsyra |
| Kemisk formel | C6H5CH(OH)CO2H |
| Molmassa | 152,15 g/mol |
| Utseende | Vitt kristallint pulver |
| CAS-nummer | 90-64-2, 611-71-2, 17199-29-0 |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,30 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 158,7 g/l |
| Smältpunkt | 119 °C |
| Faror | |
| Huvudfara | Flampunkt 162,6°C |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Framställning redigera
Mandelsyra upptäcktes vid hydrolys av amygdalin, ur ett extrakt av bittermandel. Derivat av mandelsyra bildas som resultat av metabolism av adrenalin och noradrenalin, genom transferering av monoaminoxidas och katekol-O-metyl.
Mandelsyra framställs vanligen genom hydrolys av mandelonitril, vilket är cyanohydrinen av bensaldehyd. Mandelonitril kan också framställas genom en reaktion av bensaldehyd med natriumbisulfit.
Användning redigera
Mandelsyra har länge använts inom medicinen som antibakteriellt medel, särskilt mot urinvägsinfektioner. Den har också användning som oral antibiotika. Inom hudvården är den ett alternativ till glykolsyra.
Källor redigera
- Meyers varulexikon, Forum, 1952
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.