Den magnetiska konstanten μ0 (även kallad tomrummets permeabilitet) är en fysikalisk konstant, som förbinder mekaniska och elektromagnetiska enheter med varandra. Inom SI var dess värde exakt

N/A2 = 4π×10−7 H/m, eller cirka 1.2566×10−6 H/m.[1][2]

Detta värde är en konsekvens av den tidigare definitionen av Ampere i termer av kraften mellan parallella ledare.[3] Från 2019, då Ampere definieras som ett visst antal elektroner per sekund, så har inte den magnetiska konstanten längre exakt detta värde.

I vakuum är den magnetiska konstanten lika med förhållandet mellan de båda sätten att beskriva magnetfält: B (till exempel för att räkna ut Lorentzkraft) och H (beräknat ur strömmar enligt Amperes lag):

Den magnetiska konstanten μ0 hänger ihop med den elektriska konstanten ε0 och med ljusets hastighet c genom .

Fotnoter redigera

  1. ^ Standardiseringsgruppen, STG (2000). Storheter och enheter - SI måttenheter. Stockholm: Standardiseringen i Sverige. ISBN 91-7162-516-X 
  2. ^ ”Magnetic constant”. 2006 CODATA recommended values. NIST. http://physics.nist.gov/cgi-bin/cuu/Value?mu0. 
  3. ^ ”Unit of electric current (ampere)”. Historical context of the SI. NIST. http://physics.nist.gov/cuu/Units/ampere.html.