Den här artikeln handlar om bilmärket MG. För andra betydelser och uttryck med förkortning Mg eller MG, se Mg.

MG, Morris Garages, är ett ursprungligen brittiskt bilmärke som sedan konkursen 2005 numera är en del av kinesiska SAIC Motor.

MG
Mg.logo.jpg
SäteOxford[1]
Historik
Grundat1924[2]
GrundareWilliam Richard Morris[3]
Upplöst1972[3]
MG MGB

Historia redigera

1924–1939 redigera

 
1931 MG Midget M-Type

William Richard Morris hade sålt bilar i Oxford i sitt företag Morris Garages, innan han började tillverka bilar under eget namn 1913. Han behöll dock Morris Garages i privat ägo och företaget blev återförsäljare av Morris bilar i Oxford. I början av 1920-talet kunde företagets chef Cecil Kimber erbjuda sina kunder trimmade versioner av Morris-bilarna med sportigare karosser. Från 1924 såldes dessa vagnar under namnet MG. Företaget hade en framgångsrik modell i den lilla sportbilen Midget, baserad på Morris Minor och verksamheten flyttades till större lokaler i Abingdon, utanför Oxford 1929. MG använde sig av Wolseleys motorer med överliggande kamaxel och man drev ett eget tävlingsstall som hade stora framgångar med Midget och den sexcylindriga Magnette. 1935 blev MG officiellt en del av Nuffield Organisation och i samma veva slutade man med tävlingsverksamheten. MG presenterade några större sedan-vagnar som kunde konkurrera med SS, men man vidareutvecklade även Midget-modellen.

1940–1980 redigera

 
1957 MGA

Efter andra världskriget återupptog man tillverkningen av den lilla Midget T-type, parallellt med sedan-modellen Y-type. Efter bildandet av British Motor Corporation inriktades MG:s verksamhet på två spår från mitten av 1950-talet, dels rena sportbilar som MGA och MGB, dels sportigare varianter av BMC:s vanliga familjebilar som Magnette och 1100/1300.

MG blev en del av British Leyland som bildades 1968 genom sammanslagning av British Motor Holdings Ltd (BMH) och Leyland Motor Corporation Ltd och var tänkt att sammanföra den krisdrabbade brittiska bilindustrin för att få ordning på den.

De sista MG-bilarna från Abingdon tillverkades 1980.

1982–2005 redigera

1982 återkom varumärket MG, nu som en GTI-version av Austins familjebilar, byggd i Longbridge. Under 1990-talet väcktes märket upp ur sin dvala då Rover på nytt började tillverka sportbilar under namnet MG. Under denna tid var flera av MG-modellerna Rover-baserade. År 2005 gick MG Rover Group i konkurs och delar av företaget köptes av kinesiska Nanjing Automobile Corporation (NAC). Köpet inkluderade bland annat namnet MG och produktionen återupptogs i Kina och Storbritannien.

2005–2020 redigera

 
MG ZT

2007 köptes NAC av Shanghai Automotive Industry Corporation (SAIC), vilket innebar att MG nu hamnade inom en ny koncern.[4] Det brittiska bolaget döptes om från NAC-MG till MG Motor UK. En uppgraderad version av MG TF lanserades under sensommaren 2008 under namnet MG TF LE500, vilken såldes på de brittiska och irländska marknaderna. I oktober 2009 presenterades modellen MG 6 som är baserad på Roewe 55, vilken lanserades på den brittiska marknaden 2011. 2016 lades produktionen vid Longbridgefabriken ner och tillverkningen sker sedan dess i Kina och Thailand. 2018 öppnade SAIC Motor en designstudio i London för MG och dess systermärken.

2021– redigera

2021 återlanserades MG på ett flertal europeiska marknader, efter att enbart ha sålts i Storbritannien och Irland. Märket blev på dessa marknader helt inriktat på elbilar och laddhybrider.[5]. Hedin MG Sweden AB, som är ett dotterbolag till Hedin Mobility Group är märkets svenska distributör.

Modeller redigera

Nuvarande redigera

På vissa marknader säljs även Maxus bilmodeller under namnet MG.

Tidigare redigera

 
MG TF.
 
MG ZS

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ hämtat från: portugisiskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. ^ hämtat från: franskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  4. ^ Ny biljätte bildas i Kina, Teknikens värld, 27 oktober 2007
  5. ^ Lyxiga och sportiga elnyheter från MG – ”resan har bara börjat”, Dagens industri, 10 oktober 2021

Externa länkar redigera